SBAR-modellen
S – Situation
Presentera dig själv med namn, yrkesroll och enhet. Identifiera patient och vårdplats. Ge därefter en kort och tydlig beskrivning av varför du tar kontakt just nu. Målet är att snabbt få mottagarens uppmärksamhet och klargöra varför situationen kräver bedömning eller åtgärd.
B – Bakgrund
Ge en kort sammanfattning av patientens sjukdomshistoria, med fokus på det som är relevant för den aktuella situationen. Det kan inkludera tidigare diagnoser, genomförda behandlingar eller viktiga ställningstaganden som gjorts hittills.
A – Aktuellt tillstånd och Analys
Beskriv patientens nuvarande tillstånd utifrån ett strukturerat sätt, gärna enligt ABCDE. Ta med om det har skett några väsentliga förändringar nyligen, och dela din bedömning av vad du tror är orsaken till problemet
R – Rekommendation och Risker
Var tydlig med vad du behöver hjälp med och hur snabbt hjälpen behövs. Ange om det är nödvändigt att den du kontaktar kommer omedelbart. När ni kommit överens om en fortsatt plan, upprepa och bekräfta planen så att båda parter är säkra på att de har samma förståelse för vad som ska ske.
Behov av strukturerad kommunikation
Kommunikation kan snabbt bli otydlig eller ofullständig, särskilt i stressade situationer, och detta kan leda till allvarliga misstag. SBAR är en kommunikationsmodell som har utvecklats för att stödja enkel, tydlig och effektiv muntlig kommunikation. Ursprungligen togs modellen fram för det amerikanska försvaret, men anpassades till hälso- och sjukvården under 2000-talet. Akronymen SBAR står för: Situation – Bakgrund – Aktuellt tillstånd – Rekommendation, och syftet är att säkerställa att viktig information överförs på ett strukturerat och komplett sätt.
I Sverige lyfts SBAR fram av Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) som ett viktigt verktyg för att förbättra kommunikationen, stärka patientsäkerheten och förebygga missförstånd och vårdskador.
Exempel på användning
S – Situation
"Hej, det här är sjuksköterska Anna Hansson från medicinavdelningen. Jag kontaktar dig angående patienten Per Olsson, född 1958-03-12.
Han lades in för två dagar sedan med lunginflammation och har nu akut försämrad andning samt tydligt ökad andningsfrekvens."
B – Bakgrund
"Per har KOL sedan tidigare. Han lades in med feber, hosta och andningsbesvär. Behandlas med antibiotika och syrgas 2 liter per minut. Tidigare idag var han stabil, men nu har han blivit sämre med ökat andningsarbete och saturation som har sjunkit till 85 % trots oförändrad syrgasbehandling."
A – Aktuellt tillstånd och analys
"Just nu är han påtagligt andningspåverkad med AF 28, BT 100/60, puls 110 och saturation 85 %. Han är trött och verkar förvirrad."
R – Rekommendation:
"Kan du komma och bedöma honom nu direkt? Vill du att jag tar en blodgas? Ska jag höja syrgasen eller göra något annat under tiden?"
Fördelar och utmaningar med SBAR
Fördelarna med SBAR är att det ger en gemensam struktur som kan användas av alla yrkesgrupper och i olika sammanhang, både vid muntlig och skriftlig kommunikation. Modellen hjälper vårdpersonal att fokusera på det som är mest relevant och säkerställer att viktig information inte förbises.
SBAR är också flexibilitet och kan användas i allt från akuta situationer till planerade vårdmöten och överrapporteringar. Genom att alla talar samma "språk" förbättras både samarbete och patientsäkerhet.
ISBAR har dock vissa utmaningar och potentiella nackdelar. För det första krävs träning och övning för att använda metoden korrekt och konsekvent. Utan bra träning kan strukturen lätt bli en formalitet som inte ger riktig kvalitetsförbättring. I hektiska kliniska miljöer kan det också vara tidskrävande att följa hela SBAR-strukturen, särskilt om den inte är väl integrerad i arbetsflödet. Vissa tycker också att SBAR kan vara för stel och att det i vissa fall behövs mer flexibilitet i kommunikationen. Det råder ändå bred enighet om att fördelarna med SBAR vida överväger nackdelarna, särskilt när det gäller ökad patientsäkerhet och bättre tvärvetenskapligt samarbete.
