Gick inte plan A hela vägen? Tur att alfabetet har fler bokstäver!

Ska du skriva omtenta i anatomi och fysiologi så är du långt ifrån ensam.
Många sitter i exakt samma sits och undrar: hur pluggar jag smartare den här gången, så att jag faktiskt klarar det?

Först av allt: att göra en omtenta betyder inte att du har misslyckats som student. Det kan finnas hur många skäl som helst till att det inte gick vägen vid ordinarie tentan.
Kanske var det första gången du läste på högskolenivå?
Kanske underskattade du hur mycket arbete kursen faktiskt kräver?
Kanske kom livet emellan i form av stress, sjukdom, praktik, jobb eller annat som åt upp både tid och fokus?

Det viktiga nu är inte varför det gick som det gick. Det viktiga är vad du gör härifrån.

Du har redan ett försprång!

Den goda nyheten? Det arbete du redan har lagt ner är inte bortkastat. Har du läst tidigare, sett föreläsningar eller gjort uppgifter, så börjar du inte från noll. Du börjar från ett halvfärdigt pussel. Och ett halvfärdigt pussel går mycket snabbare att färdigställa än att börja med ett helt nytt!

Nu handlar det om att fylla luckorna och träna mer träffsäkert.

3 saker som gör störst skillnad

Om vi skalar bort allt fluff är det här det viktigaste:

1. Gå igenom kursinnehållet

Det första och kanske viktigaste tipset är enkelt: du måste ha gått igenom hela kursinnehållet.

Många studenter fastnar i att repetera det de redan kan eller det de tycker är roligast. Problemet är att tentan ofta testar brett. Det räcker inte att kunna hjärta, lungor och njurar ganska bra om du har stora kunskapsluckor inom till exempel nervsystemet, celler eller vävnader.

Det är just de där “svarta hålen” som kostar poäng.

Därför behöver du börja med att kartlägga:

• Vad har du faktiskt gått igenom redan?
• Vad har du bara skummat igenom snabbt?
• Vad har du nästan inte tittat på alls?

På MedEasy kan du se över din progression. Se vad du inte har hunnit med ännu och täpp igen luckorna först. Målet är inte att kunna allt perfekt direkt, utan att du ska ha varit igenom hela kursen ordentligt minst en gång.

Det här är grunden för allt annat!

2. Gör många flervalsfrågor

Det andra tipset är att göra många flervalsfrågor. Och då menar vi verkligen många.

Att läsa och titta på genomgångar är viktigt, men det är först när du börjar testa dig själv som du märker vad du faktiskt kan. Flervalsfrågor tvingar dig att tänka aktivt, plocka fram kunskap ur minnet och skilja på sådant du “känner igen” och sådant du faktiskt förstår.

Dessutom lär du dig mycket av att svara fel.

Ja, det känns surt när du märker att du inte kan en fråga. Men det är exakt där inlärningen händer. Varje fel svar visar ett område du behöver förstärka.

Ett bra upplägg kan vara:

• börja med ämnesspecifika frågor om du fortfarande håller på att fylla igen luckor
• gå sedan över till blandade frågor från hela kursen
• träna regelbundet, gärna dagligen
• sikta på att göra MÅNGA!

Ska du få upp både trygghet och tempo inför tentan räcker det inte att göra några enstaka frågor då och då. Du behöver repetera så mycket att centrala begrepp, samband och resonemang börjar sitta automatiskt.

3. Träna på gamla tentor

Det tredje tipset är att göra tidigare tentor. Det här är ett av de mest effektiva sätten att förbereda sig.

Gamla tentor hjälper dig att:

• förstå hur frågorna brukar formuleras
• upptäcka vilka delar av kursen som ofta återkommer
• identifiera dina svagheter
• öva på att tänka som på en riktig tenta

När du gör en gammal tenta märker du ganska snabbt var du fastnar. Kanske känner du att du inte alls kan frågor om hjärtat. Kanske blandar du ihop ventilation och gasutbyte. Kanske märker du att nervsystemet fortfarande känns diffust.

Perfekt. Då vet du precis vad du ska repetera.

Det är mycket bättre att upptäcka det hemma vid skrivbordet än under själva omtentan.

Ett smart sätt att jobba är att inte bara rätta och gå vidare, utan att använda tentan som diagnos:

• Vad kunde jag?
• Vad missade jag?
• Varför missade jag det?
• Vad behöver jag repetera redan idag?

Gamla tentor är inte bara träning. De hjälper dig att förstå vad du kan och vad du behöver repetera.

Tre områden du verkligen vill ha koll på!

Du behöver kunna hela kursen, men vissa delar återkommer ofta och är extra värdefulla att prioritera:

Hjärta och kretslopp

Du behöver kunna det stora och lilla kretsloppet.

Det räcker inte att känna igen orden, utan du behöver förstå hur blodet rör sig genom kroppen, från hjärtat, ut i vävnaderna, tillbaka till hjärtat, vidare till lungorna och sedan tillbaka igen.

Det du särskilt bör ha koll på är:

• hjärtats fyra rum
• skillnaden mellan höger och vänster sida
• det stora kretsloppet
• det lilla kretsloppet
• vad en artär respektive ven är
• hur blodets syreinnehåll förändras längs vägen
• klaffarnas funktion

En klassisk fälla är att blanda ihop artär med “syrerikt blod”. Det stämmer inte alltid!
En artär definieras av att blodet går från hjärtat, inte av blodets färg eller syreinnehåll.
En ven går till hjärtat.

Det här är en sån sak som ofta känns självklar när man ser facit, men som lätt faller bort under stress om man inte har tränat ordentligt.

Gasutbyte

Gasutbyte är ett område där många tappar poäng i onödan, ofta för att man blandar ihop begreppen.

Det är viktigt att skilja mellan:

• Ventilation – luftens rörelse in och ut ur lungorna
• Gasutbyte – syre och koldioxid som diffunderar mellan alveoler och kapillärer

Ventilation handlar alltså om att flytta luft. Gasutbyte handlar om att flytta gaser – framför allt syre (O₂) och koldioxid (CO₂) – mellan olika områden.

Om du får en fråga om gasutbyte mellan alveoler och kapillärer behöver du kunna förklara att:

• syre rör sig från alveolerna till blodet
• koldioxid rör sig från blodet till alveolerna
• transporten sker genom diffusion
• drivkraften är skillnader i partialtryck (koncentration)
• utbytet är effektivt eftersom barriären mellan alveol och kapillär är mycket tunn

Det viktiga är inte att använda avancerade ord – utan att tydligt visa att du förstår vad som rör sig, åt vilket håll och varför.

Reflexer (nervsystemet)

Nervsystemet kan kännas stort och rörigt, men vissa delar går faktiskt att få en bra översikt. Ett av de bästa exemplen är reflexbågen.

Kan du reflexbågens delar har du ett tydligt ramverk som gör att du kan beskriva många olika reflexer, även om du inte minns alla detaljer.

En enkel struktur att utgå från är:

• Receptor – känner av ett stimulus
• Sensorisk nervcell – leder signalen in
• Reflexcentrum – oftast i ryggmärgen
• Motorisk nervcell – leder signalen ut
• Effektor – till exempel en muskel som reagerar

Det som gör reflexer speciella är att de går snabbt och utan att hjärnan först behöver fatta ett medvetet beslut. Signalen skickas visserligen vidare till hjärnan, men själva reaktionen sker innan du hinner tänka: “aj”.

Det här är ett område där en tydlig struktur ofta ger många poäng på tentan.

Så pluggar du smart med MedEasy

För att få ut maximalt av tiden fram till omtentan behöver du kombinera förståelse, träning och repetition. Här är ett upplägg som funkar:

1. Få överblick
Kolla vad du inte gått igenom och se klart alla videor inom de områdena.

2. Kombinera med frågor direkt
Gör flervalsfrågor efter varje område. Det är då du märker vad som sitter.

3. Gå över till blandat läge
När du har gått igenom större delen av kursen kan du börja göra slumpade frågor från hela kursen.

4. Träna på gamla tentor löpande
Sätt dig ner och gör precis som du skulle göra på en riktig tenta. Ta tiden och svara på frågorna utan någon hjälp. Använd sedan resultatet för att styra vad du behöver repetera.

5. Repetera smart
Fokusera på det du inte kan, inte det du redan är trygg i.

Det här upplägget gör att du:

• bygger förståelse
• testar dig själv
• tränar på tentasituationen

Det är den kombinationen som brukar ge bra resultat.

Sista veckorna: fokus och balans

Att satsa på omtentan betyder inte att du måste stänga av livet helt.

Du får ta pauser! Du får äta godis! Du får gå ut och ta luft! Du får träffa familj och vänner!
Dessa avbrott kommer dessutom göra att du orkar mer och lär dig bättre när du väl sätter dig för att plugga igen.

Plan A gick kanske inte vägen, men plan B kan fortfarande bli riktigt bra!

Så börja plugga nu!

Lycka till 🩵

Relaterat:

• Kan man använda skisser på tentan?
• Det perfekta tillbehöret till MedEasy-föreläsningarna!
• Våra bästa studietips