# MedEasy > Medicinsk utbildning och kurser för vårdpersonal och studenter. ## Sidor ### Home > Medicinsk utbildning och kurser för vårdpersonal och studenter. MedEasy är Skandinaviens största digitala hälsoförlag. Vi erbjuder videoföreläsningar, artiklar, poddar, kalkylatorer och en medicinsk ordlista för vårdstudenter och vårdpersonal. I mer än tio år har vi hjälpt studenter till toppbetyg på tentor – med verkliga fall, praktiska exempel och tydlig klinisk förankring. #### Vad du hittar här - **Videoföreläsningar** i medicin, omvårdnad och ambulanssjukvård. - **Artiklar** och fackinnehåll kopplat till videorna. - **Podcast** med fackliga avsnitt. - **Kalkylatorer** för kliniska beräkningar. - **Ordlista** med medicinska termer. - **Kompetensbedömningar** och flervalsfrågor för tentaträning. Allt innehåll bygger på aktuella nationella och internationella riktlinjer och valideras mot kunskapsverktyg som BMJ Best Practice och UpToDate. Öppna hela webbplatsen på https://medeasy.se/. ### About MedEasy är Skandinaviens största digitala hälsoförlag. Våra medarbetare arbetar varje dag för att tillföra vården mer kunskap och entusiasm. I mer än tio år har vi hjälpt studenter till toppbetyg på tentor, med det övergripande målet att bli så bra som möjligt i mötet med patienter. Samma inlärningsmetod används även i vården. #### Våra kärnvärden Tre kärnvärden kännetecknar oss i allt vi gör: **pålitlig**, **begriplig** och **personlig**. Vårt mål är att förenkla komplicerat fackinnehåll och göra det lättillgängligt och användbart i mötet med patienter och anhöriga. Vi kompromissar aldrig med ämnesmässig eller pedagogisk kvalitet och håller avståndet mellan teori och praktik så kort som möjligt – med verkliga fall, praktiska exempel och tydlig klinisk förankring. Humor är en särskilt viktig ingrediens i vårt sätt att förmedla. #### Människorna MedEasy utvecklades ursprungligen av läkartrion Nils Christian, Sigve och Elisabeth. Våra föreläsare har bred erfarenhet av undervisning för både sjuksköterske- och läkarstudenter. Vi är särskilt stolta över kontinuiteten i vår redaktion, som består av erfarna fackutbildade sjuksköterskor, tecknare och animatörer. Vår företagshemlighet är att vi aktivt har lyssnat på 1,3 miljoner frågor och återkopplingar på våra videor sedan starten 2014. Välkommen till vårt lärandeuniversum! Läs mer på https://medeasy.se/about eller kontakta oss på https://medeasy.se/contact. ### Contact Du når oss via kontaktformuläret på https://medeasy.se/contact. Välj vad ditt ärende gäller så når det rätt person snabbare: - **Ämnesfråga** – vi svarar gärna, men tips: se igenom relevanta videor först och kolla avsnittet med vanliga frågor under varje video. - **Teknisk fråga** – beskriv vad som utlöste problemet och eventuella felmeddelanden. - **Faktura, beställning och abonnemang** – ange fakturanummer vid fakturafrågor. Status på abonnemang hittar du under Användarkonto i menyn. - **Verksamhetstillgång** – för verksamhetsavtal, se https://medeasy.se/forvarden. - **Övrigt** – ge en detaljerad beskrivning så blir det enklare för oss att hjälpa dig. Väntar du på en försändelse? Det kan ta upp till 2 veckor innan den är på posten. ### Terms Fullständiga användarvillkor och integritetspolicy finns på https://medeasy.se/terms. När du registrerar ett konto godkänner du villkoren och behandlingen av personuppgifter. Samtycket kan när som helst återkallas genom att du avslutar ditt konto. #### Gratis tillgång Registrering ger 24 timmars gratis tillgång till MedEasy. För tillgång därutöver krävs abonnemang, en giltig gratiskod eller tillgång via din institution. #### Abonnemang och betalning - Betalning sker via betalningsleverantörerna Payex eller Stripe. - Alla prenumerationer är löpande och förnyas automatiskt, med undantag för årsprenumerationen (År) som debiteras vid ett enda tillfälle. Ingen bindningstid – du kan säga upp när du vill. Redan betald innevarande period återbetalas inte. - Vid prisändring på en löpande prenumeration varslas du minst 30 dagar i förväg. - Köp av tillgång räknas som en utbildningstjänst. - Leveranstid för fysiska produkter är cirka 2 veckor. #### Personuppgifter och cookies Vi lagrar informationen du anger (minst e-postadress och lösenord) och loggar användningsdata kopplat till ditt konto. I den fullständiga policyn kan du läsa om vilka cookies vi använder, hur data behandlas och vilka rättigheter du har. #### Upphovsrätt Användarlicensen överför inga upphovsrättigheter. Innehållet får inte kopieras, modifieras eller överföras till andra utan särskilt avtal. ### Accessibility Alla ska ha lika möjligheter att använda vår webbplats. MedEasy arbetar kontinuerligt med tillgänglighet för alla användare, inklusive användare med funktionsnedsättning. #### Status - Alla våra videor är textade, och nytt innehåll textas löpande. - Webbplatsen når en tillgänglighetspoäng på 96–100 av 100 mätt med Google Lighthouse. #### Utrymme för förbättring Vissa element har något låg kontrast mellan text och bakgrund. Detta arbetar vi med att förbättra. Se hela tillgänglighetsredogörelsen på https://medeasy.se/accessibility. ### Privacy policy MedEasy AB (org.nr 559180-4421) behandlar personuppgifter i enlighet med GDPR. Hela integritetspolicyn finns på https://medeasy.se/integritetspolicy. #### Vad vi behandlar När du registrerar ett konto lagrar vi minst e-postadress och lösenord, samt uppgifter du själv väljer att ange. För marknadsföringsutskick behandlar vi e-postadress och studieställe, med stöd av berättigat intresse (artikel 6.1 f i GDPR). #### Dina rättigheter Du har rätt till tillgång, rättelse och radering, till att begränsa och invända mot behandling, till dataportabilitet och till att återkalla samtycke. Du kan även lämna klagomål till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). Uppgifter för marknadsföring sparas i 12 månader efter examen, 24 månader efter studieavbrott, eller tills du begär radering. Kontouppgifter sparas så länge du har ett aktivt konto. ### Press material Här finns MedEasys logotyppaket och riktlinjer för användning av logotypen. Ladda ner logotyppaketet (ZIP) och pressmaterial på https://medeasy.se/press-material. #### Innehåll i paketet - **Tryck:** filer i mappen ”Tryck CMYK” (EPS/PDF) för affischer och fysiskt material – kan skalas fritt utan kvalitetsförlust. - **Skärm/Webb/SoMe:** filer i mappen ”Skärm RGB” (PNG/SVG) för webbplatser och digitala ytor. #### Färgkoder (turkos) - HEX: #01cfca (webb/digitala ytor) - RGB: 1, 207, 202 (PowerPoint/Keynote/SoMe) - CMYK: 61, 0, 29, 0 (professionellt tryck) #### Riktlinjer för användning - Som huvudregel används hela logotypen. ”m+”-logotypen kan användas där MedEasy-varumärket redan är tydligt. - Håll alltid ett skyddat område med luft runt logotypen, motsvarande höjden på e:et i logotypen. - Sträck inte logotypen och ändra inte proportionerna eller färgerna. - Placera logotypen endast på bakgrunder med god kontrast. På färgade ytor används endast vit eller svart logotyp. ### Quality & environment MedEasy Group AS har riktlinjer för kvalitet och miljö och är certifierat enligt ISO 9001:2015 (kvalitetsledning) och ISO 14001:2015 (miljöledning) av Scandinavian Certification AS. Hela dokumentet finns på https://medeasy.se/quality-environment. #### Kvalitet - Vi levererar tjänster med kompromisslös kvalitet i linje med strategi och vision, och efterlever kärnvärdena pålitlig, personlig och begriplig. - Våra medarbetare har hög kompetens, och vi lägger vikt vid kontinuerlig kompetensutveckling. - Vi efterlever gällande lagar och föreskrifter och förbättrar löpande vårt kvalitetsledningssystem genom mål, revisioner, analyser och ledningens genomgång. - Öppenhet och integritet präglar vårt arbete och våra leveranser. #### Miljö - Vi arbetar aktivt för att minska miljöpåverkan från vår verksamhet och våra leveranser, inklusive avfall och klimatavtryck i hela värdekedjan. - Vi efterlever gällande miljölagar och -krav och förbättrar löpande vårt miljöledningssystem. - Alla medarbetare ska vara medvetna om sin egen miljöpåverkan och inkludera miljöhänsyn där det är relevant. Riktlinjerna revideras minst en gång per år. ## Blogg ### Skapa en studieplan idag! Ett av våra bästa studietips är att skapa en studieplan. Här får du veta varför och hur, och skall du skriva anatomi och fysiologi tenta i höst har vi fixat en generell studieplan fix & färdig åt dig som tips! [Läs mer](https://medeasy.se/blog/skapa-en-studieplan-idag-5) ### Har du omtenta i anatomi och fysiologi? Så klarar du omtentan i anatomi och fysiologi! [Läs mer](https://medeasy.se/blog/har-du-omtenta-i-anatomi-och-fysiologi) ### Asker sätter ny standard för äldreboenden i Norge I Asker kommun arbetar man med konkreta lösningar för att stå bättre rustad inför framtidens stora utmaningar inom bemanning och kompetens. [Läs mer](https://medeasy.se/blog/asker-satter-ny-standard-for-aldreboenden-i-norge) ### Två av tre gör detta fel! Plötsligt slutar Inas medicin att fungera. Orsaken är mycket vanligare än du tror! [Läs mer](https://medeasy.se/blog/tva-av-tre-gor-detta-fel) ### Hur kommer man igång med sjukdomsläran? De bästa föreläsningarna för att ge dig en kickstart i livräddande kunskap, baserat på äkta fall från verkligheten. [Läs mer](https://medeasy.se/blog/hur-kommer-man-igang-med-sjukdomslaran) ### Hur kan sepsis upptäckas i tid? Några enkla knep som kan förhindra att någon dör i sepsis på ditt pass. [Läs mer](https://medeasy.se/blog/hur-kan-sepsis-upptackas-i-tid) ### Våra bästa tips för en superstart i sjukdomslära! Hade du nytta av MedEasy på vägen mot tentan i anatomi och fysiologi i höstas? Då har vi goda nyheter för dig! [Läs mer](https://medeasy.se/blog/vara-basta-tips-for-en-superstart-i-sjukdomslara) ### Ta kontroll över vårterminen med vår studieplan Ett av våra allra bästa tips för att lyckas med studierna är att göra en studieplan. [Läs mer](https://medeasy.se/blog/ta-kontroll-over-varterminen-med-var-studieplan) ### Kan man använda skisser på tentan? I föreläsningarna på MedEasy rekommenderar vi att man övar inför tentamen i anatomi och fysiologi med «nyckelord och pilar». Men fungerar detta när tentan är digital? [Läs mer](https://medeasy.se/blog/kan-man-anvanda-skisser-pa-tentan) ### VFU – din chans att växa! Starta din VFU med självförtroende. Vår nya kurs ger dig grunden du behöver för att glänsa!✨ [Läs mer](https://medeasy.se/blog/vfu-din-chans-att-vaxa) ### Bli trygg och säker på din VFU med våra bästa tips! Så maxar du din VFU och lägger grunden för en trygg framtid som sjuksköterska! [Läs mer](https://medeasy.se/blog/bli-trygg-och-saker-pa-din-vfu-med-vara-basta-tips) ### Skapa en studieplan idag! Ett av våra bästa studietips är att skapa en studieplan. Här får du veta varför och hur, och skall du skriva anatomi och fysiologi tenta i höst har vi fixat en generell studieplan fix & färdig åt dig som tips! [Läs mer](https://medeasy.se/blog/skapa-en-studieplan-idag-4) ### Våler kommun flippar internutbildningen med MedEasy Hur säkerställer man kvalitet i vården när arbetsdagen är intensiv och bemanningen redan är pressad? [Läs mer](https://medeasy.se/blog/valer-kommun-flippar-internutbildningen-med-medeasy) ### Plugga smart inför tentan – och håll ögonen på det viktiga Att plugga är en spännande resa – men också en riktig utmaning. Tempot är högt, mängden kunskap enorm och praktiken kräver att du snabbt omsätter teori till verklighet. Hur gör man då för att inte drunkna i kurslitteraturen och faktiskt […] [Läs mer](https://medeasy.se/blog/plugga-smart-infor-tentan-och-hall-ogonen-pa-det-viktiga) ### Få högsta betyg med toppstudentens studieteknik! Så gick Sabina Tutuncu från kaos till att ha full kontroll över sina studier på sjuksköterskeprogrammet När Sabina började plugga till sjuksköterska beskriver hon känslan så här: “Det var totalt kaos i mitt huvud.” Men med tid, tålamod och ett […] [Läs mer](https://medeasy.se/blog/fa-hogsta-betyg-med-toppstudentens-studieteknik) ### Det perfekta tillbehöret till MedEasy-föreläsningarna! Vill du maxa din inlärning och få full koll på dina anteckningar i anatomi och fysiologi? Här är fem goda skäl att beställa anatomi- och fysiologiboken redan idag! [Läs mer](https://medeasy.se/blog/det-perfekta-tillbehoret-till-medeasy-forelasningarna) ### Dags för Kunskapsboost! Med Kunskapsboost håller du dig uppdaterad på livräddande kunskap till lägsta pris. Det är upp till 30 % rabatt för Vårdförbundet-medlemmar! [Läs mer](https://medeasy.se/blog/dags-for-kunskapsboost) ### Inspirerande Samarbete mellan MedEasy och Marie Cederschiöld Högskola På Marie Cederschiöld Högskola (MCHS) i Stockholm arbetar man med att skapa en modern och studentcentrerad lärandemiljö. I vår podcast tillsammans med Anders Widmark, studierektor på MCHS och erfaren sjuksköterska med över tre decennier i yrket, fick vi en inblick […] [Läs mer](https://medeasy.se/blog/inspirerande-samarbete-mellan-medeasy-och-marie-cederschiold-hogskola) ### Så gick det till när St. Hansåsen digitaliserade sin internutbildning Porsgrunns kommun använder helt nya metoder för att säkerställa att medarbetarna har tid att hålla sig professionellt uppdaterade. [Läs mer](https://medeasy.se/blog/sa-gick-det-till-nar-st-hansasen-digitaliserade-sin-internutbildning) ### Sjuksköterskan Helena har en viktig roll inom psykisk hälsa I vår podcast fick jag äran att träffa Helena; en mycket erfaren psykiatrisjuksköterska som har arbetat med psykisk hälsa inom både akutsjukvård och öppenvård i många år. Det var extra roligt att få träffa henne, eftersom vi faktiskt läste vårt […] [Läs mer](https://medeasy.se/blog/sjukskoterskan-helena-har-en-viktig-roll-inom-psykisk-halsa) ## Föreläsningar ### Subaraknoidalblödning **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Neurologi Subaraknoidalblödning är en blödning mellan de två innersta hjärnhinnorna, i det som kallas subaraknoidalrummet. Tillståndet är sällsynt, men mycket allvarligt när det inträffar. Definitionsmässigt hör subaraknoidalblödning till stroke, men eftersom tillståndet har andra symtom och behandling än stroke brukar vi prata om det som en separat sjukdom. I Sverige drabbas ca 1000 personer varje år, och dödligheten är hög. Det klassiska symtomet för subaraknoidalblödning är en väldigt intensiv och akut huvudvärk. Det kallas ofta av patienterna som "den värsta huvudvärk jag har upplevt". Många patienter kommer också att ha nedsatt medvetande. Det kan vara allt från förvirring till koma. Verktyget vi använder för att beskriva och övervaka medvetandet är Glasgow Coma Scala (GCS) eller RLS. Eftersom hjärnhinnorna är påverkade kommer patienter som är vakna ofta att klaga på stelhet i nacken, ljuskänslighet, illamående och kräkningar. Vi misstänker diagnosen utifrån sjukdomshistoria och fynd, men en slutlig diagnos får vi oftast med en CT-undersökning av huvudet. För att se om blödningen beror på en aneurysm (utbuktning av en artär) kommer kontrastvätska att ges samtidigt som CT-bilderna tas för att lättare se aneurysmet. I vissa fall ser vi inte blödningen på CT-bilder. Diagnosen kan även ställas genom att man undersöker patientens ryggmärgsvätska och hittar tecken på blod i den. Subaraknoidalblödning är ett akut medicinskt tillstånd som kräver akut behandling på sjukhus. Att säkra ABC för patienten, det vill säga säkra luftvägar, andning och cirkulation, är första prioritet och görs snabbt. Dessutom ska läkemedel ges för att minska risken för nya blödningar och förhindra vasokonstriktion i hjärnan. Både nya blödningar och vasokonstriktion är befarade komplikationer av subaraknoidalblödning. Ytterligare behandling av subaraknoidalblödning är komplicerad och kommer att variera beroende på patientens tillstånd. Om blödningen beror på en aneurysm kommer neurokirurgisk behandling att vara den viktigaste behandlingen vi kan erbjuda. ### Polyneuropati **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Neurologi Polyneuropati är en samlingsbenämning på olika sjukdomar som drabbar kroppens perifera nerver. Skadorna på de perifera nerverna är det som ger symtomen som patienten upplever. Tillståndet är relativt vanligt och drabbar ca 1 % av befolkningen. Det finns en rad olika orsaker till polyneuropati, där diabetes och alkoholmissbruk är bland de vanligaste orsakerna. Sjukdomen orsakas av skador på axon och myelin i kroppens perifera nerver. Det är de längsta nervcellerna som är mest utsatta för skador, därför är fötter och händer oftast drabbade. Huvudsymtomen vid polyneuropati är nedsatt sensorik, neuropatiska smärtor och parestesier, hudförnimmelser som bränning och stickningar som inte orsakas av yttre påverkan på huden. Diagnosen ställs på bakgrund av anamnes, fynd och elektroneurografi (ENG). Det är även viktigt att hitta orsaken till polyneuropatin, därför utreds patienterna för bakomliggande sjukdomar som diabetes, alkoholmissbruk, vitaminbrist och låg ämnesomsättning. Behandlingen är tredelad. Det ena är att stoppa utvecklingen av polyneuropatin. Det gör man genom att behandla den utlösande orsaken, till exempel behandla blodglukos vid diabetes. Det andra vi gör är att behandla symtom. Har patienten till exempel parestesier eller besvärliga smärtor kan vi behandla detta. Till slut måste vi förebygga komplikationer som kan uppstå vid polyneuropati, som fall och utveckling av fotsår. ### Huvudvärk **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Neurologi Huvudvärk är ett väldigt vanligt symtom som de flesta av oss har upplevt. Det som är speciellt med huvudvärk är att det både kan vara ett symtom på en annan sjukdom, som bihåleinflammation, eller så kan det vara en sjukdom i sig, som spänningshuvudvärk eller migrän. Huvudvärk är ett av de vanligaste besvären vi har i Sverige. 96 % av befolkningen drabbas av huvudvärk under sin livstid, och huvudvärk är vanligare hos kvinnor än hos män. Huvudvärk är helt enkelt smärta i huvudet. Smärtan kan komma från många olika strukturer i huvudet, såsom bihålor, blodkärl, nerver, muskler och hjärnhinnor. Vi delar in huvudvärk i två grupper: primär och sekundär huvudvärk. Primär huvudvärk är när huvudvärken är en sjukdom i sig. Migrän, spänningshuvudvärk och klusterhuvudvärk är de tre vanligaste primära huvudvärkstyperna vi har. Sekundär huvudvärk är när huvudvärken är ett tecken på en annan underliggande sjukdom. Till exempel kan bihåleinflammation eller hjärnhinneblödning orsaka huvudvärk, tillsammans med andra symtom. Denna uppdelning använder vi även när vi undersöker och diagnostiserar patienter med huvudvärk. Vi försöker avgöra om patienten har primär huvudvärk eller sekundär huvudvärk. Vi kan nästan alltid skilja primär från sekundär huvudvärk med hjälp av en anamnes och undersökning av patienten, där vi är särskilt uppmärksamma på så kallade röda flaggor. Röda flaggor är varningssignaler som kan indikera en allvarlig bakomliggande sjukdom som hjärntumör och hjärnhinneblödning. Patienter med röda flaggor måste undersökas och utredas vidare för att utesluta allvarlig sjukdom som orsak till huvudvärken. Om det är en primär huvudvärk är det inte en farlig sjukdom som orsakar smärtan. Patienten kan fortfarande ha mycket ont och det är viktigt att erbjuda bra information och behandling för att ge en bättre livskvalitet. Om vi ​​misstänker sekundär huvudvärk måste vi utreda vidare för att hitta den underliggande sjukdomen och behandla den sjukdom vi hittar. ### Chock **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Akut­medicin Chock är ett samlingsnamn för en rad olika tillstånd där gemensamma nämnaren är att det uppstår otillräcklig blodcirkulation för att möta kroppens behov av syre. Det resulterar i att organ sviktar, och obehandlat leder chock till död. Chock är ett fruktat och relativt vanligt förekommande tillstånd på sjukhus och under ambulanstransport. Det finns fyra internationellt etablerade huvudkategorier av chock. De vanligaste specifika tillstånden under varje huvudkategori nämns inom parentes: Kardiogen chock – "pumpsvikt" (akut koronart syndrom, arytmi, kardiomyopati och klaffsjukdom) Obstruktiv chock – "fysisk obstruktion eller blodpropp" (lungemboli, ventilpneumothorax och hjärttamponad) Distributiv chock – "dilatation av och läckage från blodkärl" (septisk chock, anafylaktisk chock, inflammatorisk chock (SIRS) och neurogen chock) Hypovolemisk chock – "volymförlust" (blodförlust, trauma, brännskador och extrem dehydrering) Gemensamt för alla huvudkategorier är otillräcklig blodcirkulation för att möta kroppens behov av syre. När cellerna inte får sitt syrebehov täckt (hypoxi) ansamlas mjölksyra (acidos som indirekt kan mätas med en blodgasanalys genom förhöjt laktat) och det uppstår även en systemisk immunreaktion (cytokinstorm). Utan snabb behandling av utlösande orsak leder detta till en dödlig spiral med multiorgansvikt och död. Det krävs målinriktad behandling mot den utlösande orsaken, och chockbehandling kommer därför skilja sig avsevärt för de olika huvudtyperna av chock. För de flesta patienterna kommer det oavsett vara aktuellt med syrgasbehandling och intravenös vätska, och eventuellt användning av vasopressorer och blodtransfusion. ### Akut pankreatit **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Mage och tarm Akut pankreatit är en inflammation i bukspottkörteln, pankreas. Tillståndet är relativt ovanligt, men i gengäld allvarligt, med en mortalitet upp till 5 %. Sjukdomen uppstår när matspjälkningsenzymer felaktigt aktiveras i pankreas och börjar bryta ned celler i pankreas. Tillståndet kan utlösas av gallsten som fastnar i nedersta delen av gallgången, överkonsumtion av alkohol, pankreascancer och vissa läkemedel. Sjukdomen karakteriseras av starka smärtor i övre delen av buken, epigastriet. Smärtorna är vanligtvis konstanta med utstrålning mot rygg, och patienten har även andra symtom som illamående och kräkningar. För att bekräfta diagnosen tar vi blodprov och ser då särskilt efter höga nivåer av matspjälkningsenzymerna amylas och lipas som tyder på skada på pankreas. Man gör vanligtvis bildgivande undersökning av pankreas. Oftast börjar man med ultraljudsundersökning av pankreas och gallvägar, men utifrån situationen kan det också vara aktuellt med MR eller DT av buken. Behandlingen består av vätsketillskott och näring, samt symtomatisk behandling av patientens besvär som smärtlindring och mot illamående. Utöver det behöver vi behandla eventuella utlösande orsaker som t.ex. gallsten i gallgången. Bland akuta komplikationer är vi särskilt oroade över cirkulationssvikt och multiorgansvikt. Lite senare i förloppet är vi uppmärksamma på bakteriell infektion och utveckling av sepsis. Ungefär 10 % av patienterna som får akut pankreatit kommer få bestående skador på pankreas som gör att den inte fungerar normalt. Patienten kommer då kunna uppleva långvariga smärtor, matspjälkningsproblem, och kunna utveckla diabetes. Det kallas för kronisk pankreatit. ### Gastroesofageal refluxsjukdom **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Mage och tarm Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) är ett vanligt tillstånd som drabbar 10–20 % av vuxna personer i Sverige. Sjukdomen orsakas av tillbakaflöde av surt maginnehåll upp till matstrupen, och det ger symtom som halsbränna och sura uppstötningar, i tillägg kan det även skada slemhinnan i matstrupen. Sjukdomen uppstår för att sfinktern mellan magsäcken och matstrupen inte fungerar tillräckligt bra. Det gör att surt maginnehåll i perioder kan flöda bakåt till matstrupen och medföra frätskador i nedre delen av matstrupen. Det finns flera riskfaktorer som ökar risken för att utveckla gastroesofageal refluxsjukdom, och de viktigaste är diafragmabråck, hereditet, rökning och kostvanor. Patienterna besväras av två huvudsymtom: bröstbränna, eller halsbränna som många också kallar det, och sura uppstötningar. Diagnosen ställs vanligtvis utifrån klassiska symtom, och vi både bekräftar diagnosen och behandlar patienten med syradämpande läkemedel. Råder det tvivel om diagnosen vill man göra en kameraundersökning av matstrupen (gastroskopi) för att leta efter tecken till skada på matstrupens slemhinna. Behandlingen består av livsstilsförändringar som rökstopp och anpassning av kostvanor, i tillägg även syradämpande läkemedel. I särskilda fall där detta inte hjälper kan det bli aktuellt med kirurgisk behandling. ### Ulcus (magsår) **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Mage och tarm Magsår är sår i magsäcken (ventriculus) eller första delen av tunntarmen, tolvfingertarmen (duodenum). Sjukdomen är vanlig och ca 4 % av den svenska befolkningen har magsår, men för många är det symtomfritt. Inom sjukvården används det latinska ordet ulcus istället för magsår. Ulcus ventriculi är sår i magsäcken (ventriculus) och ulcus duodeni är sår i tolvfingertarmen (duodenum). Hos friska personer finns det en balans mellan skyddande och skadliga faktorer i magsäcken och duodenum, så att slemhinnan klarar att hålla sig frisk och hel. Vid ulcus rubbas den här balansen och slemhinnorna klarar inte längre att skydda sig mot de skadliga faktorerna som magsyra och pepsin. Det gör så att slemhinnan skadas och det bildas sår, ulcus. Det är i huvudsak två orsaker till rubbningen i slemhinnebalansen: den ena är användning av läkemedel som tillhör gruppen NSAID. Vanliga exempel är diklofenak (Voltaren) och ibuprofen (Ipren). Den andra orsaken är infektion av bakterien Helicobacter pylori. De flesta patienter med magsår är asymtomatiska, de har alltså inga symtom. De som får symtom från magsåret upplever smärta eller obehag överst i buken, det vi kallar för dyspepsi. Utöver det kan patienten bli illamående och kräkas. För att ställa diagnosen görs en kameraundersökning av magsäcken och duodenum (gastroskopi). Med gastroskopi kan vi se magsåret och ta prover från slemhinnan för att leta efter infektion av bakterien H. pylori. Behandlingen går ut på att återställa balansen i slemhinnan. Då är det tre saker som är viktiga: 1. Behandla eventuell H. pylori-infektion 2. Sätt ut behandling med läkemedel som tillhör gruppen NSAID 3. Ge syradämpande läkemedel ### Tromboflebit (ytlig ventrombos) **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Hematologi Tromboflebit (ytlig ventrombos) är en sjukdom när det bildas en blodpropp (tromb) i en ytlig ven. Även om blodpropp låter väldigt farligt så är tromboflebit vanligtvis ofarligt och går över spontant. Som en minnesregel kan man tänka på tromboflebit som den snälla lillebrodern till djup ventrombos, alltså en blodpropp i en djup ven. Tillståndet är vanligt, i synnerhet på sjukhus där patienter ofta har venkateter. Venkateter är nämligen tillsammans med varicer (åderbråck) den största riskfaktorn för att utveckla tromboflebit. Ibland förekommer förkortningen SVT för tromboflebit, från engelska “superficial vein thrombosis” som betyder ytlig ventrombos. Tillståndet ger milda symtom och fynd som smärta, rodnad och svullnad från området där tromben sitter. Diagnosen ställs utifrån anamnes och fynd, inklusive riskfaktorer som venkateter och varicer. I tveksamma fall så kan ett ultraljud av venen snabbt bekräfta diagnosen. Bland komplikationer är det utveckling av djup ventrombos (DVT) man är mest bekymrad för. Utveckling av DVT är lyckligtvis väldigt ovanligt och inträffar bara när den ytliga ventrombosen är stor och sitter i närheten av en stor, djup ven. Den viktigaste behandlingen är att eliminera den utlösande orsaken (om det är möjligt). Då tänker man främst på att ta bort venkateter, och det är i stort sett den enda behandlingen som är nödvändig. Har patienten smärta kan man lindra besvären med smärtstillande läkemedel eller med kompressionsstrumpor. I särskilda fall kan det vara nödvändigt att förebygga utveckling av djup ventrombos med läkemedel. Prognosen vid tromboflebit är mycket god. Tillståndet är i de flesta fall helt ofarligt och går snabbt över utan behandling. ### Alfa-1-antitrypsinbrist **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Respirations­systemet Brist på normalt fungerande alfa-1-antitrypsin är ärftligt och kan leda till sjukdom i både lungor och lever. Det här enzymet är särskilt viktigt för en kontrollerad nedbrytning av elastiska fibrer som ett led i normalt underhåll av lungvävnad. Det vanligaste sättet det här tillståndet upptäcks på är att icke-rökare utvecklar lungemfysem och KOL. Alfa-1-antitrypsin är ett enzym som binder sig till olika proteinnedbrytande enzymer (proteaser). Enzymet ser till att nedbrytningen av vissa proteiner inte sker snabbare än vad kroppen klarar av att ersätta med frisk vävnad. Alfa-1-antitrypsin hämmar exempelvis enzymet elastas, som normalt bryter ned elastiska fibrer (elastin) i lungvävnaden i ett lugnt och kontrollerat tempo. Vid hereditär brist på alfa-1-antitrypsin kommer man få en ökad nedbrytning av elastiska fibrer, dessa patienter kommer därför ha betydligt ökad risk för att tidigt i livet utveckla emfysem och KOL. Tobaksrökning hämmar effekten av alfa-1-antitrypsin, och patienter som både röker och har alfa-1-antritrypsinbrist kommer kunna utveckla KOL i väldigt ung ålder. Det finns flera genetiska varianter som ger brist på normalt fungerande alfa-1-antitrypsin. Vissa varianter ger först och främst lungsjukdom som beskrivits ovan, medan andra varianter skadar levern. Leversjukdom som följd av alfa-1-antitrypsinbrist orsakas förenklat sagt av det defekta alfa-1-antitrypsinet. Läkare bör alltid kontrollera nivåerna av alfa-1-antitrypsin när KOL diagnosticeras tidigt i livet eller vid ett tillfälligt fynd av onormala levervärden. Nivåerna av alfa-1-antitrypsin kontrolleras med ett vanligt blodprov. Det finns ingen botande behandling för alfa-1-antitrypsinbrist. De som diagnosticeras med tillståndet och röker bör uppmanas till att omedelbart sluta röka och vara sparsamma med alkohol. De som utvecklar KOL som följd av alfa-1-antitrypsinbrist behandlas som alla andra KOL-patienter, och leversjukdom som följd av det här tillståndet ska behandlas av specialister på leversjukdomar. ### Cystisk fibros **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Respirations­systemet Cystisk fibros är en ovanlig men allvarlig medfödd sjukdom som gör att det produceras onormalt segt slem i flera organsystem i kroppen. Lungorna blir vanligtvis tidigt drabbade, och lungsjukdom ger störst förlust av livskvalitet och levnadsår hos de som drabbas av sjukdomen. Cystisk fibros orsakas av en genetisk mutation som för att en transportkanal på ytan hos slemproducerande celler inte fungerar normalt. Den här viktiga transportkanalen finns i cellmembran och heter CFTR (Cystic Fibrosis Transmembrane Conductance Regulator). Kanalens funktion är att transportera salter och vätska till cellens yta vilket bidrar till det friska slemmets flytande och slemmiga konsistens. När den här transporten inte fungerar blir slemmet segt och klibbigt, och de slemproducerande cellerna klarar då inte av att lösa sina viktiga funktioner i de organ som de befinner sig i. Lungorna drabbas tidigt och hårt med en nedsatt förmåga till att få upp slem vilket ger kronisk inflammation i luftvägarna och frekventa lunginfektioner. I organ i mag-tarmkanalen kommer det sega slemmet ge problem med matspjälkningen och försämrat upptag av näringsämnen från tarmen för att utsöndringen av matspjälkningsenzymer från bukspottkörteln även drabbas. Förr i tiden innebar cystisk fibros ett kort liv präglat av sjukdom och infektioner, det har dock förändrats avsevärt de senaste tjugo åren tack vare forskning. Tidigare diagnostisering och en mer omfattande behandling med nya läkemedel har förbättrat tillvaron för patienter. Barn som får diagnosen idag har en förväntad levnadstid upp över 50 år, och kan under lång tid leva bra liv med få eller inga besvär. Du kan läsa fler fördjupande detaljer om tillståndet och om behandling i Socialstyrelsens kunskapsstöd för sällsynta sjukdomar. ### Graviditetsdiabetes **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Endokrina systemet Graviditetsdiabetes är ett tillstånd där mamman har förhöjt blodglukos under graviditeten. Det är ett vanligt tillstånd som är viktigt att diagnostisera, eftersom det medför ökad risk för havandeskapsförgiftning och förlossningskomplikationer för barnet. Svangerskapsdiabetes er en egen undertype av diabetes mellitus som utvikler seg gradvis i løpet av svangerskapet og forsvinner kort tid etter fødsel. Diagnosen stilles dersom den gravide har glukoseverdier (fastende eller to timer etter inntak av glukose) som er over det normale, men samtidig ikke så høyt at kriteriene for vanlig diabetes er oppfylt. Tilstanden har mange likhetstrekk med diabetes type 2 og kan sees på som en forløper til type 2-diabetes. Svangerskapsdiabetes oppstår fordi sammensetningen av hormoner i kroppen endres under graviditeten. Denne endringen fører til at følsomheten for insulin reduseres, og dermed øker kroppens behov for insulin. Friske personer klarer å kompensere med økt insulinproduksjon, mens pasienter som utvikler svangerskapsdiabetes ikke klarer dette. Resultatet er at blodglukosen stiger over normale nivåer. Utviklingen av svangerskapsdiabetes skjer gradvis og oppstår derfor vanligvis rundt midten av svangerskapet. Ved svangerskapsdiabetes har pasienten sjeldent symptomer. Vi er derfor nødt til å aktivt utrede for å finne tilstanden. I Norge utreder vi alle gravide med risiko for svangerskapsdiabetes. Utredningen gjøres litt etter halvgått svangerskap og består av en glukosebelastningstest. Ved denne testen måles første fastende blodglukose. Deretter drikker pasienten en større mengde glukose, og blodglukosen måles igjen etter to timer. Diagnosen svangerskapsdiabetes stilles dersom én av eller begge glukosemålingene oppfyller diagnosekriteriene for svangerskapsdiabetes. Svangerskapsdiabetes har en rekke uheldige konsekvenser. For mor fører det til økt risiko for svangerskapsforgiftning og at forløsning må skje ved keisersnitt. For barnet fører det til økt fødselsvekt, noe som igjen øker faren for fødselskomplikasjoner. På lang sikt vil også mor ha større sannsynlighet for å utvikle diabetes type 2. Det er derfor viktig å oppdage og behandle svangerskapsdiabetes tidlig. Den viktigste behandlingen ved svangerskapsdiabetes er kostholdsendring og fysisk aktivitet. Er ikke dette nok til å senke blodglukosen, så legger man til en diabetesmedisin, hvor metformin vil være førstevalget. Ved god behandling av tilstanden vil risikoen for komplikasjoner for både mor og barn reduseres betydelig. ### Varicer (åderbråck) **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Kärlsjukdomar Varicer (åderbråck) är ett vanligt tillstånd där de ytliga venerna i benen blir permanent utvidgade och synliga. Tillståndet kan vara kosmetiskt störande, men ger vanligtvis inga eller få symtom. Varicer oppstår vanligvis fordi veneklaffer i de overfladiske venene svikter, slik at blodet hoper seg opp og fører til utvidelse av venene. Diagnosen stilles på bakgrunn av funn ved undersøkelse, altså at man finner synlige varicer. Flesteparten av pasientene har en mild grad av varicer. Det vil si at man har synlige varicer, men ikke andre symptomer eller funn. Noen få har mer alvorlig grad av varicer med symptomer og komplikasjoner som sårdannelse. Varicer kan være kosmetisk skjemmende, men gir vanligvis lite eller ingen symptomer. For de fleste vil det derfor ikke være behov for noe mer enn egenbehandling. Hos de få pasientene som opplever symptomer eller komplikasjoner, kan det være aktuelt med kirurgisk behandling. ### Akut bronkit (luftrörskatarr) **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Respirations­systemet Akut bronkit, även kallat luftrörskatarr, är den vanligaste nedre luftvägsinfektionen vi har. Sjukdomen drabbar bronkerna i lungorna och leder till besvärlig hosta för patienten. Sjukdomen är nästan alltid ofarlig och går över av sig själv inom några veckor. Akutt bronkitt er en selvbegrensende infeksjon som rammer bronkiene. Nesten alle infeksjonene skyldes virus, og det er heller sjeldent med bakteriell bronkitt. Vanligvis oppstår akutt bronkitt i forlengelsen av en øvre luftveisinfeksjon som forkjølelse. Den øvre luftveisinfeksjonen har da spredt seg nedover i luftveiene og kommet til bronkiene. Pasienten merker at det kommer en plagsom og kraftig hoste, gjerne med økt mengde oppspytt, såkalt slimhoste. Utover hoste er det vanligvis lite symptomer og funn. Diagnosen stiller vi ut fra det kliniske bildet med kraftig hoste uten særlig andre funn. Hosten vil ofte være plagsom og kan vare i flere uker. Symptombehandling med hostedempende legemidler eller smertestillende kan derfor bli nødvendig. Målrettet behandling mot infeksjonen er unødvendig fordi den går over av seg selv, uavhengig av om infeksjonen skyldes virus eller bakterier. ### Influensa **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Respirations­systemet Influensa är en virusinfektion som främst drabbar de övre luftvägarna. Infektionen slår till i Sverige varje vinter och drabbar årligen mellan 5 och 10 % av befolkningen. Viruset smitter via små spyttdråper. Når det er kaldt er det optimale forhold for smittespredning, og vi ser derfor en årlig smittebølge på vinteren. Stadig små endringer i virusene gjør at immunforsvaret vårt mister motstandsdyktigheten mot virusene, og vi kan derfor bli smittet på nytt når neste influensasesong kommer. Når viruset slår seg ned og får fotfeste i de øvre luftveiene oppstår sykdommen influensa, og vi ser klassiske symptomer som feber, sår hals, hodepine og muskelverk. Når det er en pågående smittebølge vil diagnosen vanligvis stilles ut fra symptomer. Hurtigtester kan brukes til å bekrefte diagnose når det er behov for det. Hos unge og friske personer er det ikke nødvendig med behandling utover å lindre symptomer, men hos syke og eldre kan tilstanden bli alvorlig og kreve sykehusinnleggelse med blant annet behandling som bremser virusproduksjonen i kroppen, det vi kaller antiviral behandling. Vårt beste og viktigste verktøy mot influensa er forebygging med vaksine. Vaksinen reduserer størrelsen på smittebølgen og beskytter syke og eldre personer mot alvorlig sykdom. Vaksinen anbefales til eldre, ansatte i helsevesenet og personer med spesielle risikotilstander som kols og astma. ### Covid-19 **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Respirations­systemet Covid-19 är en luftvägsinfektion som orsakas av en ny typ av coronavirus kallat SARS-CoV2. Viruset blev känt 2019 och gav upphov till en världsomfattande pandemi. Covid-19 skyldtes en ny type koronavirus, og det gjorde at ingen hadde immunitet mot viruset. Dermed kunne viruset gi en enorm smittebølge verden over. Covid-19 er en luftveisinfeksjon som vanligvis gir øvre luftveissymptomer og tegn på infeksjon som feber og nedsatt allmenntilstand, ikke ulikt influensa. Ved covid-19 er det oftere påvirkning av de nedre luftveiene og dermed mer alvorlige symptomer som tungpust og redusert oksygenmetning. Diagnosen stilles ut fra symptomer og funn hos pasienten, og kan bekreftes ved hurtigtest dersom det er ønskelig. For de fleste medfører covid-19 mild sykdom som ikke trenger behandling utover ro og symptomatisk behandling som smertestillende og febernedsettende legemidler. For enkelte personer, spesielt syke og eldre, kan sykdommen få et mer alvorlig forløp. Da er det nødvendig med behandling på sykehus med blant annet oksygentilskudd og legemidler som bremser produksjonen av viruset, antiviralbehandling. Vaksine er vårt viktigste verktøy for å forbygge smittebølger og beskytte eldre og syke fra alvorlig sykdom. Personer som har økt risiko for alvorlig sykdom anbefales vaksinering. ### Diabetes mellitus typ 1 **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Endokrina systemet Diabetes mellitus typ 1 är en sjukdom där brist på insulin leder till höga glukosnivåer i blodet. Sjukdomen är livshotande utan behandling. I vår video sammenligner vi sykdomsmekanismen ved diabetes type 1 med at man mangler nøkler (insulin) som skal låse opp låsen (glukosetransportøren) som slipper glukose inn i cellene. Årsaken til insulinmangelen er vanligvis autoimmun ødeleggelse av betacellene i pancreas (bukspyttkjertelen). Under normale omstendigheter produserer disse cellene insulin som respons på økt blodglukose. DM1 er relativt sjelden, det er ca. 25 000 personer i Norge som har sykdommen. Det vanligste er å få diagnosen som barn eller ung voksen. Det er en alvorlig sykdom, og den kan potensielt være livstruende dersom den oppdages for sent. Tidlige symptomer er tørste, økt urinproduksjon og utmattelse. Ubehandlet vil man tape store mengder væske via urin, og resultatet blir alvorlig dehydrering og vekttap. Samtidig vil kroppen forsøke å kompensere for manglende glukose i cellene ved å produsere sure ketoner. Disse ketonene vil til slutt kunne gi i en alvorlig og dødelig syreforgiftning som kalles ketoacidose. Diagnosen stilles som regel basert på symptomer og blodprøver som viser høye nivåer av blodglukose eller høy HbA1c (langtidsblodglukose). Ved behov kan man også bekrefte diagnosen ved å påvise lave verdier av C-peptid (et biprodukt av normal insulinproduksjon), og ofte også tilstedeværelsen av spesielle autoantistoffer. Behandling av diabetes type 1 handler om å tilføre insulin, og man prøver å etterligne den normale insulinproduksjonen så godt som mulig. De fleste som får diagnosen i dag starter behandling med insulinpumpe som gir kontinuerlig insulintilførsel. Et alternativ er bruk av kombinasjon av sprøyter (insulinpenn) med langtidsvirkende og hurtigvirkende insulin. Faktorer som sykdom, kosthold, trening og stress vil påvirke insulinbehovet, så god opplæring og veiledning i ulike livsfaser er helt essensielt for å håndtere sykdommen effektivt og for å forhindre langtidsskader og komplikasjoner. På lang sikt gir diabetes type 1 økt risiko for hjertekarsykdommer som hjerteinfarkt, kronisk nyresykdom og hjerneslag, men utviklingen av hjerte-karsykdommer kan motvirkes ved å ha god kontroll på blodglukosen. Insulin og moderne behandling har gjort at diabetes er en sykdom man kan behandle, slik at diabetes er en sykdom man lever med og ikke dør av. ### Smärtlindring **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Inledning Smärta kräver en grundlig tvärvetenskaplig medicinsk utredning för att hitta orsaken till smärtan och den bästa möjliga behandlingen. Målet med smärtlindring ska alltid vara att lindra smärtan samtidigt som man förbättrar patientens livskvalitet. Denna artikel handlar om icke-cancerrelaterade smärtor hos vuxna patienter. Definisjon og forståelse av smerte Smerte er alltid subjektivt. Det betyr at det som for en person er uutholdelige smerter kan for en annen være akseptable smerter å leve med. En internasjonalt anerkjent definisjon av smerte er at det er “en ubehagelig sensorisk og emosjonell opplevelse som følge av faktisk eller potensiell vevsødeleggelse.” Definisjonen viser oss at smerte er et sammensatt begrep som inkluderer tilfellene der det dreier seg om en faktisk vevsskade til de tilfellene der det kun dreier seg om en forventning til en mulig vevsskade. Definisjonen viser også at det er flere faktorer som spiller inn på hvordan den enkelte pasienten opplever smerte. Vi har den sensoriske opplevelsen, som er smertesignaler fra reseptorer i syke eller skadede indre organer, vev eller nerver. Den andre opplevelsen av smerte er de psykologiske og sosiale faktorene som er unike egenskaper hos det enkelte individet som vil påvirke og avgjøre hvordan smerten oppfattes, tolereres og håndteres. Dette er forklaringen til at pasienter kan ha totalt ulik opplevelse av samme type smerter. Og det er også dette som er bakgrunnen til at all utredning og behandling av langvarige smerter bør følges opp av et tverrfaglig team med særlig kompetanse innen smertebehandling. Ulike typer smerte Smertetilstander kan være vanskelig å klassifisere. Nosiseptiv smerte oppstår når smertereseptorene (nosiseptorer) aktiveres ved vevsskade. Smertereseptorene finner vi i de fleste typer vev som muskulatur, hud og indre organer. Eksempler på nosiseptiv smerte er beinbrudd og sårskader. Nevropatisk smerte oppstår som følge av sykdom eller skade av nervevev. Det kan være nerveskader på grunn av ulykker, etter kirurgi eller sykdommer i sentralnervesystemet. Smerter som en del av en kompleks sykdomsadferd ved psykiske lidelser er komplisert, men må alltid kartlegges. For noen psykiske lidelser er smerte i seg selv et symptom, som ved en maskert depresjon. I andre tilfeller kan smerte komme til uttrykk fra tidligere traumer som overgrep, psykisk eller fysisk vold. Alle smertetilstander kan inndeles i akutt og kronisk. Vi sier at smerten er akutt når den er raskt innsettende og forbigående. Hvis smerten varer eller gjennoppstår i mer enn tre måneder omtaler vi det som en kronisk smertetilstand. I praksis vil de ulike tilstandene gripe over i hverandre. Og smertene kan ha et kronisk forløp i bunnen, med en akutt forverring i sammenheng med akutt sykdom. Som kan være tilfelle ved akutt blindtarmsbetennelse hos en kvinne med endometriose for eksempel. Kartlegging av smerte Det finnes ulike skåringsverktøy man kan bruke for å kartlegge smerter. Barn, kognitivt svekkede eldre og pasienter uten språk er utsatte grupper fordi de ikke kan uttrykke smerte verbalt som andre. Det finnes kartlegginsverktøy som kan avdekke smerte basert på ulike observasjoner. Mobid-2 brukes særlig mye ved demenssykdom, det baserer seg på observasjoner av adferdsendringer, og kan gi god informasjon om lokalisasjon og intensiteten av smerter. Numeric pain rating scale - NRS - er et av de mest kjente smerteskåringsverktøyene, der pasienten skal gradere sin smerte på en skala fra 0 til 10 (0 er fravær av smerte og 10 er verst tenkelige smerte). Det finnes egne verktøy som brukes til vurdering av smerte hos nyfødte, pasienter med psykisk utviklingshemming og intensiv-pasienter. Vi anbefaler at man setter seg inn i de lokale prosedyrene for smerteregistrering der man jobber. Behandlingsmetoder for voksne Sykdommen eller skaden som utløser smerte skal som utgangspunkt alltid behandles, dette kalles kausal behandling. I noen tilfeller er problemstillingen enkel og avgrenset, som ved smerter på grunn av gallestein, i et slikt tilfelle kan man ved å kirurgisk fjerne galleblæren bli kvitt smertene. I langt flere tilfeller er årsakene mer sammensatte og kompliserte. Det er nemlig ikke alltid mulig å avgrense årsaken til smertene til en konkret skade eller sykdomsprosess. Medikamenter har en sentral plass i håndteringen av akutte smerter. Av og til supplerer man med enklere tiltak, som en gips for å stabilisere et brudd, men utover dette kreves det sjelden ytterligere oppfølging. Ved kroniske smertetiltander er det desto viktig at medikamenter aldri er den eneste tilnærmingen. Legemidler vil nemlig kun lindre den fysiske smerten, ofte er det slik at de andre forsterkende aspektene av smertebildet blir mer tydelig når man oppnår dette. Derfor er de ikke-medikamentelle tiltakene vel så viktige, og har spesielt en sentral plass i et langsiktig behandlingsperspektiv. Ikke-medikamentelle tiltak innbærer for eksempel ulike former for fysioterapi der fokus skal være på bevegelsesteknikker og tilpasset fysisk aktivitet. Treningsformene kan variere fra øvelser i oppvarmet basseng til styrketrening. Deltakelse i mestringsgrupper, opplæring i avspenningsteknikker og psykoterapeutisk behandling som kognitiv-adferdsterapi hvis det er indikasjon, er andre relevante tiltak. Som et annet ytterpunkt finnes invasive metoder. Det innebærer alt fra nerveblokkader der det injiseres lokalbedøvelse for å bedøve spesifikke nerver, ryggmargsstimulering hvor man med svak strøm lindrer noen typer langvarig nervesmerter til andre spesialiserte nevrokirurgiske behandlingstiltak. Alle disse har til felles at det er begrenset god vitenskapelig dokumentasjon på langvarig effekt. Medikamenter til smertelindring Det er flere ulike grupper av legemidler som er aktuelle. Vanligvis kombineres ulike legemiddelgrupper for bedre smertelindrende effekt og for å redusere risiko og uheldige bivirkninger av behandlingen. Ikke-opioide analgetika Paracetamol, NSAIDs og koksiber har alle en antiinflammatorisk effekt som er særlig gunstig ved smertelindring av akutt vevsskade. Preparatene kan brukes i kombinasjon med hverandre, og påvirker ikke bevissthetsnivået. De er ikke vanedannende, men har bivirkninger som rammer særlig leveren og nyrene hvis de brukes over lang tid eller i for høye doser. NSAIDs kan forårsake magesår ved langvarig bruk, og det anbefales derfor at pasientene bruker syrenøytraliserende medisiner i forebyggende hensikt. Opioider Felles for alle opioider er faren for tilvenning, avhengighet og misbruk. Ved langvarig bruke vil det nemlig utvikle seg en toleranse for medikamentene, som gjør at opplevelsen av den smertelindrende effekten avtar og dosene må økes med påfølgende fare for bivirkninger. Opioider har en psykisk virkning som innebærer en følelse av eufori, angstreduksjon og sedasjon. Dette er noen av grunnene til overforbruk blant enkelte pasientgrupper. Opioider deles inn i svakere og sterkere opiodier. Eksempler på den første gruppen er kodein og tramadol. Blant de sterkere opioidene finner vi morfin, oksykodon og fentanyl. Oppstart av behandling med opioider skal overlates til leger med god kjennskap til medisinene. Faren for bivirkninger, interaksjoner med andre legemidler og abstinens må særlig overvåkes nøye. Alle som bruker opioider over flere dager bør i tillegg få avføringsmiddel for å forebygge forstoppelse, medisinene er nemlig kjent for å hemme normale tarmbevegelser. Siden opioider er narkotiske stoffer vil de påvirke evnen til å kjøre bil, for mange pasienter med kroniske smerter oppleves det som ytterligere livsbegrensende at de for en periode kan bli fratatt førerkortet. Ko-analgetika I denne gruppen finner vi ulike medisiner brukt som et supplement til de smertelindrende legemidlene. Ko-analgetika deles ofte inn i tre grupper: antidepressiva, antiepileptika og andre. Noen typer antidepressiva og antiepileptika har i seg selv dokumentert smertelindrende effekt for enkelte smertetilstander. Når det gjelder gruppen andre er det en sekkebetegnelse for alle andre medisiner som kan være aktuelle i oppfølgingen av pasienter med langvarige smerter, for eksempel angstdempende eller sovemedisiner. Medikamentell behandling etter smertetrappen WHO sin smertetrapp er en standardisert og validert tilnærming til medikamentell behandling av kreftrelaterte smerter, men har etterhvert blitt overført til å også gjelde ved behandling av akutte smerter. Det er viktig at de første medikamentene har tilstrekkelig styrke og administreres på en måte som gir hurtig virkning. I mange tilfeller av akutt smerte vil det innbære intravenøs administrering med raskest mulig overgang til per oral behandling. Trappen har tre trinn og tar for seg mild - moderat - sterk smerte. Tiltakene bygger på hverandre, slik at medikamentene man starter med på trinn en beholdes når man trapper opp behandlingen til de neste trinnene. På trinn en anbefales oppstart med paracetamol eller NSAIDs alene eller som kombinasjon, før man trapper opp med svakere opioider og adjuvans, deretter sterkere opioider og eventuelt ytterligere adjuvans etter behov. Adjuvans er et “støttemedikament” som forsterker effekten av andre medisiner, men som alene har få eller ingen direkte virkning. Av og til må man sløyfe trinn to i smertetrappen, med direkte overgang til trinn tre. WHO sin smertetrapp har vist at ved at man gir rett medikament i rett dose til rett tid sikrer en mest mulig effektiv smertebehandling. Organisering av smertebehandling Like viktig som at utredningen er tverrfaglig organisert gjelder dette også for den videre langsiktige behandlingen av vanskelige smertetilstander. Flere fagområder vil alltid bli invovlert. I førstelinjetjenesten er det naturlig at fastlegen beholder ansvaret for koordinering, behandling og oppfølging av disse pasientene. Fastlegen skal ivareta det helhetlige perspektivet, fordi ingen annen behandler vil ha samme forutsetning til å tilegne seg inngående kunnskap om pasientens fysiske og psykiske helse, yrkesliv og psykososialt miljø. Fastlegen har mange samarbeidspartnere til ivaretakelse av pasienten. Det kan være annet helsepersonell som sykepleiere, psykologer, fysioterapeuter og ergoterapeuter. Samt sosialetjenser som prest, sosionom og hjemmehjelptjenester. Alle universitetssykehus skal ha en smerteklinikk, som altså er spesialisthelsetjenesten sitt tilbud for ivaretakelse av disse pasientene. Ved behov henviser fastlegen pasienten til smerteklinikken for utredning, diagnose og oppstart av behandling. Smerteklinikken foretar altså den første tverrfaglige utredningen, foreslår og starter opp den planlagte behandling, men relativt raskt er det vanlig at pasienten overføres tilbake til primærhelsetjenesten for den langsiktige oppfølgingen. Enkelte prosedyrer og teknikker i behandlingen er det kun smerteklinikken som tilbyr, da er det naturlig at de følger opp pasienten inntil denne behandlingen er forsøkt og gjennomført. Epikrisen fra smerteklinikken er dokumentet som skal beskrive videre plan og ansvarsfordeling mellom primær- og spesialishelsetjenesten for å sikre en sammenhengende og mest mulig sømløs oppfølging. Fordyp deg mer i tema med våre relevante forelesninger: Smerte (25 minutter) Polynevropati (23 minutter) Hodepine (26 minutter) Motoriske og sensoriske nervebaner (21 minutter) ### Förmaksflimmer **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Hjärt­sjukdomar Förmaksflimmer är den vanligaste bestående hjärtrytmrubbningen som orsakar oregelbunden hjärtaktivitet i hjärtats förmak, vilket också leder till oregelbundna hjärtslag och puls. På EKG kan man se dubbel oregelbundenhet: För det första kan P-vågorna antingen försvinna eller uppträda helt slumpmässigt eftersom den elektriska aktiviteten i förmaken är onormal. För det andra kommer QRS-komplexen att komma oregelbundet, men i övrigt vara normala. ### Specifika mikrober som orsakar gastroenterit **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Infektioner Gastroenterit är en infektion i mag- tarmkanalen och ger bland annat kräkningar och diarré. Virus är den absolut vanligaste orsaken, följt av bakterier, toxiner och parasiter. Virusinfektioner är oftast milda, går över snabbt och kräver ingen sjukvård. Vid långvariga besvär eller svåra magsmärtor bör man misstänka bakterier eller parasiter och diagnosen ställs då genom odling från avföringsprov. Den vanligaste komplikationen vid gastroenterit är uttorkning och för att undvika detta är det alltid viktigt att se till att den sjuka får i sig tillräckligt med vätska. ### Riskfaktorer - studier **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Kärlsjukdomar ### Celiaki **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Mage och tarm Celiaki är en autoimmun sjukdom som drabbar personer i alla åldrar och ger symtom och besvär från mag-tarmkanalen. ### SBAR **Ämne:** Klinisk bedömning **Kategori:** Klinisk bedömning Kommunikation är en av de viktigaste färdigheterna inom hälso- och sjukvården, och samtidigt en av de största riskfaktorerna när något går fel. När vårdpersonal överlämnar information till varandra, vid exempelvis skiftbyte, patientöverflyttningar eller akuta situationer, är det avgörande att informationen är tydlig, relevant och lätt att förstå. För att säkerställa en god och effektiv kommunikation rekommenderas användning av SBAR, en strukturerad kommunikationsmodell som visat sig stärka patientsäkerheten. ### SBAR **Ämne:** VFU **Kategori:** VFU Kommunikation är en av de viktigaste färdigheterna inom hälso- och sjukvården, och samtidigt en av de största riskfaktorerna när något går fel. När vårdpersonal överlämnar information till varandra, vid exempelvis skiftbyte, patientöverflyttningar eller akuta situationer, är det avgörande att informationen är tydlig, relevant och lätt att förstå. För att säkerställa en god och effektiv kommunikation rekommenderas användning av SBAR, en strukturerad kommunikationsmodell som visat sig stärka patientsäkerheten. ### Njurcancer **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Onkologi Njurcancer är en cancerform som särskilt drabbar äldre personer. Även om sjukdomen är allvarlig är överlevnaden relativt god. ### Lungödem **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Akut­medicin Lungödem är ett akut tillstånd som uppstår när vätska samlas i lungvävnaden och leder till andningssvårigheter hos patienten. ### Suicidrisk **Ämne:** Psykiatri **Kategori:** Psykiatri ## Podcast ### Framgångsrecept för Tentaplugget: Tips från Sjuksköterskestudenter Hur pluggar sjuksköterskestudenter bäst inför en tenta? Vi ställde frågan till våra användare och fick massor av fantastiska svar! I detta avsnitt delar studenter från olika terminer sina bästa tips för att klara tentorna. Från kurslitteratur och föreläsningar till digitala resurser som MedEasy – lyssna på deras unika framgångsrecept för att få den bästa studietekniken. Kanske du precis har börjat din utbildning eller är i full gång? Oavsett var du befinner dig, kommer dessa erfarenheter och strategier att ge dig verktygen för att plugga effektivt, känna dig tryggare inför tentan och nå dina mål. ### Från Pain till Gain Står du och stampar och känner att du inte riktigt bemästrar anatomi och fysiologi? I veckans poddavsnitt ”From pain till gain” pratar Stina och Johanna om hur du kan vända en huvudvärk till bemästring och finfina tentaresultat! ### Kungligt besök i studion, QSNA Ta reda på hur du som är sjuksköterska eller undersköterska - student eller yrkesverksam kan vara med och tävla i Queen Silvia Nursing Award (QSNA) och på så sätt bidra till att öka patientsäkerheten och förbättra arbetsmiljön! ### Hormonaxeln Hormonerna i vår kropp regleras ofta genom något vi i den kliniska vardagen kallar hormonaxel. Stina och Johanna har fått många frågor om hur man kan definiera och förklara detta begrepp som är viktigt både till tentan och speciellt i den kliniska vardagen när du träffar patienter som utreds för rubbningar i hormonsystemet. Begreppet axel förklaras med smultron och strån, kungar och pungar! ### Blodtrycksreglering och blodtrycksreflex Vi pratar om blodtrycksreglering med huvudfokus på korttidsreglering av blodtrycket (från sekund till sekund) styrt av det sympatiska nervsystemet. ### Studietips! ### Tips inför studiestart! Stort grattis till alla som kommit in på sin drömutbildning! Här ger vi bra och viktiga råd inför studiestarten. ### Finns det tecken till ischemi? Denna veckan gick snabbt! Nu har vi bara punkt nummer 5 kvar- har vi tecken till ischemi. Den mening som du ska läsa nu är den som vårt team har arbetat allra längst med att kvalitetssäkra. Håll i dig! Det är inte tecken till ischemi om alla koner pekar uppåt från en platt grundlinje. Har vi lekt för mycket med koner? Kan det vara så lätt? Checkpunkt fem är ju allvarlig, detta kan inte vara allt vi behöver göra för att se om vi har tecken till ischemi? Innan vi svarar att "det kan det visst", så måste vi ha i bakhuvudet att ett normalt EKG aldrig i sig själv är tillräckligt för att utesluta ischemi som underliggande orsak ifall patienten upplever tung andning eller bröstsmärta. Men den enkla meningen ovan är dock tillräckligt för att kunna säga att vårt EKG i sig själv inte visar tecken till ischemi. I de fall som konerna INTE pekar uppåt från en platt grundlinje måste vi använda lite mer avancerade regler och undantag och kanske det viktigaste, kontakta ansvarig läkare: "Jag ringer dig klockan tre på natten för att alla koner inte pekar upp från en platt grundlinje". Du har fortfarande några timmar kvar då allt innehåll på medeasy.se är gratis, så vad väntar du på? Spread the word, you nerd! ### 04 Är QRS smala? Checkpunkt 4/5 Idag har vi kommit till punkt fyra på checklistan! När det är säsong för badkläder så är det väldigt många som är bekymrade för om de är smala nog. Det var dock oftast inte QRS-bredden som de flesta bekymrade sig över när vi frågade folk på stranden. Om QRS är smala så betyder det att de elektriska ledningsvägarna till kamrarna är normala och fungerar som de ska. Så hur smalt är normalt? Och hur brett är för brett? För att QRS ska räknas som normala ska de vara max 0,12 sekunder. Men hur ska vi kunna se detta snabbt utan att behöva använda huvudräkning? Det är ENKELT! Du räknar bara rutorna! QRS är smala om bredden är: < 3 små rutor (25 mm/s) < 6 små rutor (50 mm/s) Om du hittar breda QRS är den vanligaste förklaringen grenblock. I vår EKG-kurs blir du en mästare på att skilja på höger och vänstersidigt grenblock. Allt du behöver minnas är att högersidigt grenblock har stora haröron i V1 och V2 och det klassiska fyndet vid vänstersidigt grenblock är en söt liten hare med små öron i V6. Om du känner att detta är oklart så kolla in EKG-kursen på medeasy.se! Allt innehåll är gratis till och med imorgon. Spread the word, you nerd! ### 03 Är frekvens och rytm normal? Idag har vi kommit till punkt 3 på checklistan. Nu ska vi se om vi har en normal frekvens och rytm. Det är så väldigt lätt att lära sig att se om frekvensen på ett EKG är normal att man ibland nästan är på väg direkt in på nästa punkt på listan. Men för att dina kollegor ska ta dig på allvar så är det viktigt att vara effektiv och exakt på denna punkten. Frekvensen kan man räkna i vilken avledning man vill, men det är smart att välja en med tydliga QRS komplex. För att se frekvensen snabbt bör du strunta i att räkna med tidsintervaller, det blir bara kaos - om du inte råkar vara professor i matematik och ha en hög stresstålighet. Det enklaste och bästa sättet att mäta frekvensen på är att räkna antal stora rutor mellan de spetsiga topparna på QRS. I skandinavien är de flesta eniga om att en frekvens på 50-100 slag/minut är att räkna som normalt. I USA är det tradition att säga 60-100 slag/minut. Om du använder den amerikanska nedre gränsen i Sverige så kommer du att märka att många friska och vältränade människor hamnar utanför normalområdet. Därför är det bäst att använda 50-100. Men kom ihåg: För gamla skröpliga tant Hulda på 90 år, kan en puls på 52 vara tecken på sjukdom. Så hur går du från rutor till normal frekvens? - Vid en pappershastighet på 25 mm/sekund är allt mellan 3-6 stora rutor mellan QRS normalt. - Vid en pappershastighet på 50 mm/sekund är allt mellan 6-12 stora rutor mellan QRS normalt. Som du kan se på bilden ovan så kan du också använda en enkel tabell för att konvertera till rätt frekvens. Om du ska lära dig något i livet utantill så är denna tabell högt upp på listan tillsammans med din älskades födelsedag. Du kan också se ett enkelt sätt att se rytmen ovan, om du är osäker på om den är normal. Allt innehåll är gratis på medeasy.se (även EKG-kursen) fram till den 15e augusti! Gå in på medeasy.se och kom ut som en EKG expert! ### 02 Finns det tre komponenter? Med hjälp av fem superenkla checkpunkter kan du lära dig att se om ett EKG är normalt. Idag har vi kommit till punkt nummer två på listan och nu är vi på jakt efter tre komponenter: P, QRS och T. När vi lägger till koner i detta så blir det nästan för lätt och roligt för att tas seriöst. Men det är seriöst. Allvarligt! Men varför letar vi efter tre komponenter? Helt kort så betyder tre komponenter i rätt följd att vi har en normal elektrisk aktivitet i både förmak och kammare. Först letar vi efter en liten söt P-kon som ska stå före QRS, och det betyder att strömledningen är normal i förmaken. Om nästa komponent är en hög och smal QRS-kon så vet vi att strömledningen är normal i höger och vänster kammare. Om den tredje komponenten är en liten och bred T-kon så vet vi dessutom att strömmen som går tillbaka genom kamrarna är normal. 9-15 augusti är allt innehåll på MedEasy helt gratis och för alla! Passa på att lära dig mer om EKG. Gå in på medeasy.se och kom ut som en fullfjädrad EKG-maskin! ### 01 Rätt kopplat EKG? I filmen “Kill Bill" lärde du dig kanske om “Five Point Palm Exploding Heart technique”? Fantastisk film men rent fysiologiskt är det självklart bara rent nonsens. Denna vecka kan du istället lära dig MedEasy´s “Five Point Palm Saving Heart Technique”. Helt seriöst och nästan löjligt lätt. Med hjälp av våra fem checkpunkter kan du lära dig om ett EKG är normalt. I dagens poddavsnitt går Maria igenom den första punkten på checklistan som handlar om att se ifall ett EKG är rätt kopplat eller inte. Detta tar max 5 sekunder när du har övat dig lite. Från den 9-15 augusti 2021 är allt innehåll på medeasy.se helt gratis och öppet för alla! Häng med du också! Spread the word, you nerd! ### EKG vecka! Välkommen till vår EKG vecka på MedEasy! Från den 9 - den 15e augusti är vår EKG-kurs gratis för alla som har lust att lära sig att tolka EKG. Skynda dig in på medeasy.se och njut av vår fantastiska föreläsning! ### När en anhörig blir svårt sjuk i Covid-19 Sjuksköterskestudenten Emmys mamma blev svårt sjuk i covid-19. Hör hennes historia här. ### 21. Kromosomer och kromosomavvikelser Denna vecka pratar vi kromosomer och kromosomavvikelser. ### 21. COVID-19 Veckans avsnitt handlar om det omtalade coronaviruset. Vi går igenom dokumenterade viktiga och riktiga siffror angående dödligheten, symtom och vad man ska göra om man misstänker att man blivit smittad. ### 20. Välkommen till en ny termin! Välkomna till en ny termin - och ett nytt poddavsnitt! ### 19. Diabetesrelaterade komplikationer Diabetes typ 1 och Diabetes typ 2 kan båda leda till sena komplikationer, lär dig om dessa i veckans poddavsnitt! ### 18. Diabetes Mellitus typ 2 En av våra stora livsstilssjukdomar bidrar till en otillräcklig blodsockerreglering. I veckans poddavsnitt pratar vi om den sjukdomen: Diabetes Mellitus typ 2. ### 17. Diabetes Mellitus Typ 1 Det finns ett flertal orsaker/sjukdomstillstånd till att kroppens blodsockerreglering inte fungerar. I veckans poddavsnitt tar vi upp ett av dessa tillstånd: Diabetes Mellitus typ 1. ### 15. Blodsockerreglering I veckans avsnitt går vi igenom hormonerna och dess mekanismer som reglerar blodsockret i kroppen. ### 14. Våra bästa tentatips Tentaångest? Låt oss hjälpa dig med tips till tentamensdagen. Vad ska man göra och vad bör man inte göra? ### 13. A-E I veckans poddavsnitt pratar vi om akut omhändertagande enligt ABCDE. Airway, Breathing, Cirkulation, Disability, Exposure. ### 12. Första veckorna som sjuksköterska Hur är det att komma ut i arbetslivet som nyexaminerad sjuksköterska? Hör Fanny berätta om de första dagarna på nya jobbet! ### 11. Sepsis Vad kan du om sepsis? Lär dig det viktigaste i veckans avsnitt. ### 10. Vi släpper nya föreläsningar! LÄKEMEDELSBERÄKNING! Har du koll på läkemedelsberäkningen? I veckans avsnitt berättar vi om de rykande färska videoföreläsningarna som nyligen släppts på MedEasy.se! ### 09. Blod och blå läppar Lyssna på vårt senaste avsnitt med tema Blodet. I slutet avhandlas även en intressant följarfråga! ### 08. Vi står på flimmerhårens sida! Veckans avsnitt handlar om KOL, Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom. Där får ni veta varför Fanny och Stina hejar på flimmerhåren och annat som är mer medicinskt relevant! ### 07. Bröstcancer Idag på bröstcancerdagen pratar vi passande nog om bröstcancer. Friska upp ditt minne och lär dig mer med oss! ### 06. Nytt tema, nya möjligheter Vi tar oss vidare till respirationssystemet och går blanda annat igenom gasutbytet och vår älskade vän diffusion! ### 05. Äntligen får vi prata om oss själva! Högt och lågt i veckans poddavsnitt där Fanny går på morfin och Stina nästan får en pacemaker. ### 04. Tackattack! Stina får se till patienten Ulf som Fanny har tagit emot på akuten och sen går de igenom AKS, akut koronart syndrom! ### 03. Stina är en röd blodkropp Fanny utmanar Stina att bli en röd blodkropp som tar en tur genom det stora och det lilla kretslopppet. ### 02. Studietips Här får du alla våra bästa studietips inför en ny termin! ### 01. Välkommen till MedEasy! I pilotavsnittet får du en introduktion av både MedEasy och två av personerna bakom hemsidan, Stina och Fanny. Följ med på en spännande resa genom människokroppen! ## Videor ### 1. Introduktion till cellen **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Cell­biologi **Längd:** 17:00 ### 2. Cellens organeller **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Cell­biologi **Längd:** 29:00 ### 3. Cellmembran och membranproteiner **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Cell­biologi **Längd:** 29:00 ### 4. Den genetiska koden (DNA) **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Cell­biologi **Längd:** 21:00 ### 5. Proteinsyntesen (från DNA till protein) **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Cell­biologi **Längd:** 20:00 ### 6. Celldelning **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Cell­biologi **Längd:** 30:00 ### Viktiga anatomiska begrepp **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Rörelse­apparaten **Längd:** 22:58 ### Skelettanatomi **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Rörelse­apparaten **Längd:** 34:20 ### Skelettfysiologi **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Rörelse­apparaten **Längd:** 14:49 ### Ledanatomi **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Rörelse­apparaten **Längd:** 32:02 ### Muskelanatomi – makronivå **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Rörelse­apparaten **Längd:** 20:28 ### Muskelanatomi – mikronivå **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Rörelse­apparaten **Längd:** 15:17 ### Muskelfysiologi **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Rörelse­apparaten **Längd:** 25:39 ### 1. Översikt över 
nervsystemet I den här föreläsningen får du en översikt över nervsystemet anatomiska och funktionella indelning. Du får även en inblick i samarbetet mellan nervsystemet och hormonsystemet, som tillsammans deltar i regleringen av över kroppens homeostas. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Nerv­systemet **Längd:** 38:28 ### 2. Nervcellen I den här föreläsningen lär du dig alla detaljer du behöver kunna om nervcellens uppbyggnad. Du kommer även få en liten introduktion till nervcellens funktion, vilket även följs upp och utvecklas ytterligare i flera av de kommande föreläsningarna. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Nerv­systemet **Längd:** 24:00 ### 3. Nervvävnad I den här föreläsningen ska du få lära dig om nervvävnad. Det kan grovt delas in i nervcellerna som du lärde dig om i förra föreläsningen, och deras stödjeceller som kallas för gliaceller. Gliaceller producerar ett ämne som heter myelin som vi lägger särskilt stort fokus på. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Nerv­systemet **Längd:** 36:00 ### 4. Nervledning Här får du en lugn introduktion till begreppet nervledning innan vi går igenom aktionspotentialer i nästa föreläsning. Nu kommer vi se närmare på signalöverföring mellan nervsystemets nervceller, och i nerver som innerverar muskler och körtlar. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Nerv­systemet **Längd:** 24:00 ### 5. Aktionspotentialen I den här föreläsningen lär du dig vad en aktionspotential är och vilken funktion dom har i kroppen. Här får du alltså både översikt och detaljer om en av de mest spännande fysiologiska processerna som ligger till grund för nervledning. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Nerv­systemet **Längd:** 42:00 ### 6. Synapser I den här föreläsningen lär du dig allt du behöver kunna om synapser. Synapser är kontaktpunkter där nervcellerna kan kommunicera eller förmedla information till andra nervceller, körtlar och muskulatur. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Nerv­systemet **Längd:** 31:15 ### 7. Kranialnerver, spinalnerver och perifera nerver. I den här föreläsningen repeterar vi nervsystemet anatomiska indelning innan du lär dig om kranialnerver, spinalnerver och de största och viktigaste perifera nerverna i kroppen. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Nerv­systemet **Längd:** 37:00 ### 8. Introduktion till hjärnanatomi Här får du en introduktion till hjärnanatomi. I den här och nästkommande föreläsning kommer du få en grundlig genomgång av hjärnan, och anatomin kommer hela tiden knytas till klinik och praktiska exempel. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Nerv­systemet **Längd:** 14:00 ### 9. Hjärnanatomi I den här föreläsningen går vi igenom alla detaljer du behöver kunna om hjärnanatomi. Det inkluderar bland annat grundliga detaljer om hjärnbarkens organisering. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Nerv­systemet **Längd:** 38:00 ### 10. Hjärnans blodförsörjning I den här föreläsningen bygger vi vidare på kunskaperna i hjärnanatomi och ser närmare på hjärnans blodförsörjning. Detaljerad kunskap om hjärnans blodförsörjning är helt avgörande vid diagnostik och behandling av stroke. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Nerv­systemet **Längd:** 15:36 ### 11. Hjärnans hinnor I den här föreläsningen fortsätter vi med hjärnanatomi och ser närmare på hjärnhinnorna. Utöver att vara angreppspunkt för hjärnhinneinflammationer är kunskap om hjärnhinnor även praktiskt relevant i samband med anestesi och lumbalpunktion. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Nerv­systemet **Längd:** 28:00 ### 12. Ryggmärgens anatomi I den här föreläsningen lär du dig viktiga detaljer om ryggmärgens anatomi och spinalnervernas funktioner. Du får även en inblick i praktisk neurologisk undersökning av spinalnerver. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Nerv­systemet **Längd:** 30:00 ### 13. Motoriska och sensoriska nervbanor Här lär du dig om motoriska och sensoriska nervbanor. Du lär dig att beskriva vägen en nervsignal går från motorisk hjärnbark ut till skelettmuskulatur, och vägen en sensorisk signal går från sensoriska receptorer i huden upp till den sensoriska hjärnbarken. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Nerv­systemet **Längd:** 27:00 ### 14. Reflexer Den här föreläsningen bygger vidare på kunskap om de motoriska och sensoriska banorna i förra föreläsningen. Här lär du dig om hur motoriska och sensoriska banor är sammankopplade i reflexbågar. Det gör så att en stor andel av våra rörelser är automatiska och sker oberoende av hjärnan. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Nerv­systemet **Längd:** 39:57 ### 15. Det autonoma nervsystemets uppbyggnad I den här föreläsningen lär du dig om den anatomiska uppbyggnaden av det autonoma nervsystemet, som reglerar alla våra inre organ förutom skelettmusklerna och skelettet. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Nerv­systemet **Längd:** 32:00 ### 16. Det autonoma nervsystemets funktioner I den här föreläsningen lär du dig hur autonoma nervsystemet reglerar de flesta av våra inre organ. Särskild fokus läggs på autonom reglering av hjärta, blodkärl och luftvägar. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Nerv­systemet **Längd:** 38:00 ### 17. Nördledning I den här föreläsningen får du lära dig om nördig elektrokemi som gör att du kan förstå varför en vilande nervcell har en negativ insida – det som kallas för negativ vilomembranpotential. Du kommer kunna klara av en tentafråga om nervledning utan den här föreläsningen, men du kan inte förstå nervledning utan lite hardcore nördledning. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Nerv­systemet **Längd:** 34:00 ### Översikt över sinnena I den här första föreläsningen får du en enkel introduktion till kroppens många olika sinnen och sinnesorgan. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Sinnen **Längd:** 10:00 ### Översikt över sensoriska receptorer I den här föreläsningen ska du få lära dig om sinnescellen. Du kommer få en systematisk översikt över de viktigaste sensoriska receptorerna i kroppen. Utöver det går vi även igenom några viktiga teoretiska begrepp. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Sinnen **Längd:** 29:00 ### Lukt och smak I den här föreläsningen lär du dig om anatomin och fysiologin som ligger till grund för lukt- och smaksinnet. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Sinnen **Längd:** 13:00 ### Örats anatomi Här lär du dig om örats anatomiska uppbyggnad. Balansorganet ligger i innerörat, men det går vi igenom i en separat föreläsning. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Sinnen **Längd:** 25:00 ### Hörsel Här lär du dig hur ljudvågor leds från omgivningen till de sensoriska cellerna i innerörat där dom omvandlas till nervsignaler. Du lär dig också nördiga detaljer om hur basilarmembranet gör så att vi kan uppfatta ljud av olika frekvenser. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Sinnen **Längd:** 25:44 ### Balansorganen och balanssinnet Den här föreläsningen ger dig en översikt över balansorganens anatomi och balanssinnets fysiologi. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Sinnen **Längd:** 21:43 ### Ögats anatomi I den här föreläsningen lär du dig om ögats anatomiska uppbyggnad. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Sinnen **Längd:** 29:28 ### Syn I den här föreläsningen lär du dig om hur synen fungerar. Du lär dig även om ackommodation och vanliga brytningsfel i ögat. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Sinnen **Längd:** 33:35 ### Smärta I den här föreläsningen lär du dig om hur och varför vi känner smärta. Du kommer även få lära dig om olika typer av smärta. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Sinnen **Längd:** 26:43 ### 1. Introduktion till cirkulation **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Cirkulations­systemet **Längd:** 20:00 ### 2. Hjärtats grundläggande anatomi Här går vi igenom klaffar, detaljer om hjärtväggen och hjärtats egen blodförsörjning. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Cirkulations­systemet **Längd:** 33:48 ### 3. System- och lungkretsloppet I den här videon blir du expert på systemkretsloppet och lungkretsloppet. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Cirkulations­systemet **Längd:** 15:06 ### 4. Hjärtats elektriska retledningssystem I den här föreläsningen lär du dig om hur hjärtats elektriska ledningssystem får hjärtat att slå som det ska. Du får också en liten introduktion till EKG. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Cirkulations­systemet **Längd:** 24:00 ### 5. Artärer och vener **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Cirkulations­systemet **Längd:** 28:00 ### 6. Kapillärer och lymfkärl **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Cirkulations­systemet **Längd:** 13:00 ### 7. Hjärtcykel och pumpfunktion **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Cirkulations­systemet **Längd:** 19:00 ### 8. Cirkulationsreglering - minutvolym **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Cirkulations­systemet **Längd:** 35:00 ### 9. Cirkulationsreglering - totalt perifert motstånd **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Cirkulations­systemet **Längd:** 31:00 ### 10. Blodtrycksreglering och blodtrycksreflex **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Cirkulations­systemet **Längd:** 23:02 ### 11. Praktiskt blodtryck och puls **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Cirkulations­systemet **Längd:** 25:00 ### 12. Praktiskt EKG **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Cirkulations­systemet **Längd:** 20:36 ### 13. Fostrets blodcirkulation **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Cirkulations­systemet **Längd:** 13:00 ### 14. Nördhörnan - sinusknutan **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Cirkulations­systemet **Längd:** 14:00 ### Respirationssystemets uppgifter och anatomi Här lär du dig respirationssystemets huvuduppgifter i kroppen. Du får även en enkel översikt över luftvägarnas anatomi, utan för många detaljer. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Respirations­systemet **Längd:** 21:00 ### Övre luftvägars anatomi Här lär du dig allt du behöver kunna om de övre luftvägarnas anatomi. Du får även bekanta dig med respiratoriskt epitel som täcker både de övre och nedre luftvägarnas yta. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Respirations­systemet **Längd:** 24:54 ### Nedre luftvägars anatomi I den här föreläsningen lär du dig om de nedre luftvägarna, med särskilt fokus på alveolerna. Du lär dig även om surfaktant, som är ett ämne som hindrar lungorna att kollapsa. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Respirations­systemet **Längd:** 34:00 ### Mediastinum och pleura Här lär du dig om ett särskilt viktigt område i thorax som heter mediastinum. Du får även lära dig om pleuras anatomi och funktion. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Respirations­systemet **Längd:** 18:00 ### Andningsmuskler och ventilation Andningsmusklerna möjliggör ventilation av lungorna. Den här föreläsningen går igenom allt du behöver kunna om andningsmuskulatur, och ger dig samtidigt en förståelse över hur alveoltrycket varierar vid in- och utandning. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Respirations­systemet **Längd:** 28:00 ### Lungvolymerna Lungvolymerna är mer än teoretiska storheter. Vi kan mäta flera av dessa volymer och hastigheten på luftflöden med hjälp av spirometri. Resultaten används för att diagnosticera olika lungsjukdomar och finjustera behandlingar med läkemedel. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Respirations­systemet **Längd:** 23:00 ### Gasutbyte Här lär du dig om gasutbyte både i lungor och vävnader. Samtidigt får du en repetition av den underliggande kraften, nämligen diffusion. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Respirations­systemet **Längd:** 25:00 ### Gastransport och hemoglobinets mättnadskurva Här lär du dig hur syre och koldioxid transporteras i blodet. Du lär dig även om hemoglobinets fantastiska egenskaper som gastransportör, särskilt transporten när det gäller syre. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Respirations­systemet **Längd:** 34:00 ### Respirationsreglering Här lär du dig allt du behöver kunna om hur respirationssystemet regleras. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Respirations­systemet **Längd:** 33:54 ### Introduktion till 
njurar I den här föreläsningen ska vi bara mysa loss med fina njurbilder! Men allra först får du en enkel översikt över alla funktioner som njurarna har i kroppen. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Njurar och urin­vägar **Längd:** 17:32 ### Njurarnas anatomi Välkommen till den här föreläsningen om njurarnas anatomi! **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Njurar och urin­vägar **Längd:** 26:09 ### Njurarnas blodförsörjning Nu ska det handla om njurarnas blodförsörjning! Här lär du dig dels om blodförsörjningen men även om något som kallas för autoreglering av blodtillförseln till njurarnas nefroner. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Njurar och urin­vägar **Längd:** 20:45 ### Urinvägarna Här ska vi titta närmare på urinvägarnas anatomi. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Njurar och urin­vägar **Längd:** 14:29 ### Grundläggande njurfysiologi I den här föreläsningen går vi igenom grundläggande njurfysiologi. Vi delar in njurarnas funktion i fyra huvudprocesser och kommer att lägga mest tid på den första av dessa fyra, som heter filtration. Du kommer även bli bekant med begreppet glomerulär filtration, som förkortas GFR i kliniken. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Njurar och urin­vägar **Längd:** 30:31 ### Nefronets funktion del för del I den här föreläsningen ska vi gå igenom nefronets funktion, del för del! Om du verkligen vill förstå njurfysiologi så är det här föreläsningen för dig. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Njurar och urin­vägar **Längd:** 29:22 ### Urinproduktion Här får du lära dig hur njurarna producerar både mörkt och koncentrerat och ljust och utspätt urin, helt beroende på kroppens behov för tillfället. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Njurar och urin­vägar **Längd:** 22:14 ### Njurarnas endokrina funktioner Här ska vi se på vilka hormoner som produceras tack vare njurarna! **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Njurar och urin­vägar **Längd:** 15:30 ### Renin-angiotensin-aldosteron-systemet (RAAS) Den här föreläsningen visar hur centralt njurarna står i långtidsregleringen av blodtryck. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Njurar och urin­vägar **Längd:** 18:45 ### Njurarnas reglering av blodtryck, salt- och vätskebalans Här kopplar vi ihop våra kunskaper om njurar, cirkulationssystemet och nervsystemet och ser hur det hänger ihop med regleringen av blodtryck samt salt- och vätskebalans. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Njurar och urin­vägar **Längd:** 18:54 ### Njurarnas roll i syra-basregleringen I den här föreläsningen ska du få lära dig hur njurarna bidrar till regleringen av syra-basbalansen. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Njurar och urin­vägar **Längd:** 14:00 ### Blåstömningsreflexen och mätning av njurfunktion Välkommen till den sista ordinarie föreläsningen om njurar och urinvägar! Här får du lära dig mer om blåstömningsreflexen och hur man mäter njurfunktion **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Njurar och urin­vägar **Längd:** 33:02 ### Nördhörna - Can you Henle this? Välkommen till Can you Henle this? En nördig föreläsning om hur Henles slynga faktiskt fungerar, och lite mer detaljer om hur njurarna koncentrerar och späder ut urin. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Njurar och urin­vägar **Längd:** 17:26 ### 1. Översikt över matspjälkningssystemet **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Mat­spjälknings­systemet **Längd:** 21:00 ### 2. Övre delen av matspjälkningskanalen **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Mat­spjälknings­systemet **Längd:** 21:00 ### 3. Bukhinna och tarmkäx **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Mat­spjälknings­systemet **Längd:** 11:00 ### 4. Nedre delen av matspjälkningskanalen - tunntarm **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Mat­spjälknings­systemet **Längd:** 18:00 ### 5. Nedre delen av matspjälkningskanalen - tjocktarm och ändtarm **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Mat­spjälknings­systemet **Längd:** 20:00 ### 6. Matspjälkningssystemets blodförsörjning **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Mat­spjälknings­systemet **Längd:** 12:00 ### 7. Lever och gallblåsa **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Mat­spjälknings­systemet **Längd:** 33:34 ### 8. Bukspottkörtel (pancreas) **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Mat­spjälknings­systemet **Längd:** 18:00 ### 9. Matspjälkningssystemets reglering **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Mat­spjälknings­systemet **Längd:** 31:00 ### 10. Absorption av kolhydrater, proteiner och fett **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Mat­spjälknings­systemet **Längd:** 26:00 ### 11. Absorption av vätska, salter, vitaminer och spårämnen **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Mat­spjälknings­systemet **Längd:** 16:00 ### 12 Ämnesomsättningen **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Mat­spjälknings­systemet **Längd:** 19:00 ### 1. Introduktion till hormonsystemet **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Endokrina systemet **Längd:** 15:00 ### 2. Översikt av hormonkörtlarna **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Endokrina systemet **Längd:** 16:00 ### 3. Hormonkörtlarnas anatomi Vi går här djupare in på hormonkörtlarnas lokalisation och anatomiska uppbyggnad. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Endokrina systemet **Längd:** 22:00 ### 4. Hypotalamus- och hypofyshormoner **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Endokrina systemet **Längd:** 25:00 ### 5. Negativ feedback **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Endokrina systemet **Längd:** 20:00 ### 6. Tyreoideahormonerna **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Endokrina systemet **Längd:** 17:00 ### 7. Paratyreoideahormonerna och D-vitaminmetabolismen **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Endokrina systemet **Längd:** 17:00 ### 8. Binjurarnas hormoner Här lär vi oss om hormonerna som produceras i binjurarna. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Endokrina systemet **Längd:** 28:20 ### 9. Tillväxthormon **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Endokrina systemet **Längd:** 12:00 ### 10 Pankreas hormoner **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Endokrina systemet **Längd:** 30:00 ### 11. Reglering av blodsocker Här går vi igenom viktiga hormoner i blodglukosregleringen som insulin och glukagon, samt hur andra hormoner hjälper till i form av adrenalin, kortisol och tillväxthormon **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Endokrina systemet **Längd:** 34:19 ### 12. Andra hormoner **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Endokrina systemet **Längd:** 10:00 ### 1. Blodets uppgifter och beståndsdeler **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Blodet **Längd:** 22:00 ### 2. Produktion och utveckling av blodceller **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Blodet **Längd:** 27:00 ### 3. AB0- och Rh-systemet **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Blodet **Längd:** 24:00 ### 4. Blodtransfusion **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Blodet **Längd:** 33:00 ### 5. Hemostas **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Blodet **Längd:** 26:00 ### 1. Introduktion till immunsystemet I den här videon får du en översikt över immunförsvarets huvuduppgifter, de immunologiska organen och en snabb introduktion till de viktigaste sjukdomsframkallande mikroorganismerna. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Immunologi **Längd:** 41:55 ### 2. Immunsystemets celltyper Här lär du dig om de olika celltyperna som immunsystemet består av. Du kommer lära dig detaljer om en cellgrupp som kallas fagocyter. Det är celler med en speciell förmåga till fagocytos (cellätning). De utgör en del av det ospecifika immunförsvaret. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Immunologi **Längd:** 34:00 ### 3. Det ospecifika immunförsvaret Här får du en enkel översikt över vad det ospecifika (medfödda) immunförsvaret består av och hur det fungerar. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Immunologi **Längd:** 29:54 ### 4. Inflammation I den här korta videon får du en översikt över begrepp och generella sjukdomsprocesser som involverar inflammation. Inflammation är ett begrepp som du kommer förhålla dig till dagligen i den praktiska vardagen inom sjukvården. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Immunologi **Längd:** 15:00 ### 5. Praktiskt exempel, inflammation Här lär du dig hur en lokal inflammationsreaktion uppstår och vilka immunceller som är aktiva i det inflammerade området. Du lär dig också några centrala ord och definitioner som är viktiga för förståelsen av immunförsvaret. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Immunologi **Längd:** 30:04 ### 6. Det specifika immunförsvaret Här får du en enkel översikt över vad det specifika (förvärvade) immunförsvaret består av och hur det fungerar. Du får också en introduktion till begreppet antigenreceptor (AgR). **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Immunologi **Längd:** 34:00 ### 7. B-cellerna Här lär du dig om B-cellernas roll i det specifika immunförsvaret. Du ska lära dig om de två olika typerna B-celler. Plasmacellerna producerar specifika antikroppar (flytande försvar) och minnescellerna kommer kunna känna igen den aktuella mikroben vid senare infektion (bidrar till immunitet). **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Immunologi **Längd:** 30:00 ### 8. T-cellerna Här lär du dig om T-cellernas roll i det specifika immunförsvaret. Du får alla nödvändiga detaljer om både mördarceller, hjälparceller och minnesceller. Videon börjar med en genomgång av MHC-molekyler. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Immunologi **Längd:** 39:21 ### 9. Immunsystemets reaktionshastighet Det här är en kort video som förklarar begreppen primärt- och sekundärt immunsvar. Dessutom får du lite fakta om autoimmuna sjukdomar och transplantation **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Immunologi **Längd:** 22:33 ### 10. Vaccination Här lär du dig vad vaccin innehåller och hur de fungerar. Du lär dig också vad som menas med aktiv och passiv immunitet. **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Immunologi **Längd:** 28:14 ### 11. Nördhörnan Immunologiskt bootcamp (benmärg, tymus och autoimmun sjukdom) Vi går igenom: Hur det bildas ett stort antal lymfocyter i benmärgen och tymus (“bootcamps”), som svarar ”precis rätt” Hur autoimmun sjukdom uppstår **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Immunologi **Längd:** 19:00 ### 12. Nördhörnan Immunologisk värnplikt (klonal selektion och klonal expansion) Här går vi igenom klonal selektion och klonal expansion **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Immunologi **Längd:** 10:00 ### 1. Normal kroppstemperatur och värmebalans **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Temperatur­reglering **Längd:** 20:00 ### 2. Reglering av kroppstemperatur och feber **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Temperatur­reglering **Längd:** 23:00 ### 1. Mannens anatomi **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Reproduktions­systemet **Längd:** 14:00 ### 2. Mannens fysiologi **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Reproduktions­systemet **Längd:** 22:26 ### 3. Kvinnans anatomi **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Reproduktions­systemet **Längd:** 20:00 ### 4. De kvinnliga könshormonerna **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Reproduktions­systemet **Längd:** 26:00 ### 5. Menstruationscykeln **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Reproduktions­systemet **Längd:** 24:00 ### 6. Blommor och bin **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Reproduktions­systemet **Längd:** 29:00 ### 7. Förlossning **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Reproduktions­systemet **Längd:** 18:00 ### 8. Bröst och amning **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Reproduktions­systemet **Längd:** 13:14 ### 1. Välkommen till MedEasy! **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Inledning **Längd:** 2:00 ### 2. Studietips **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Inledning **Längd:** 12:00 ### 3. Tentatips **Ämne:** Anatomi och fysiologi **Kategori:** Inledning **Längd:** 7:00 ### Introduktion till mikrobiologi **Ämne:** Mikro­biologi **Kategori:** Mikro­biologi **Längd:** 8:00 ### Normalflora **Ämne:** Mikro­biologi **Kategori:** Mikro­biologi **Längd:** 13:00 ### Smittöverföring Det första som händer och som den här föreläsningen handlar om, är att det sker en överföring av ett smittämne från en smittkälla till en mottaglig individ **Ämne:** Mikro­biologi **Kategori:** Mikro­biologi **Längd:** 23:00 ### Hur mikroorganismer skapar sjukdom Nu ska vi titta lite mer på hur mikrober påverkar människor och den här gången fokuserar vi på de lite otäckare mikroberna. **Ämne:** Mikro­biologi **Kategori:** Mikro­biologi **Längd:** 16:00 ### Bakterier – Uppbyggnad Det här är en kort och enkel introduktion där vi tittar på hur bakterier är uppbyggda. **Ämne:** Mikro­biologi **Kategori:** Mikro­biologi **Längd:** 13:00 ### Bakterier – Indelning Här ska vi lära oss hur vi kan beskriva och dela in bakterier **Ämne:** Mikro­biologi **Kategori:** Mikro­biologi **Längd:** 24:00 ### Bakterier – Tillväxt och genöverföring I den här föreläsningen får du lära dig hur bakterier förökar sig, och vad som påverkar hur snabbt en bakterie kan förvandlas till tusen. Dessutom ska vi titta lite på hur bakterier får variation i sitt genetiska material **Ämne:** Mikro­biologi **Kategori:** Mikro­biologi **Längd:** 21:00 ### Bakterier – Virulensfaktorer I denna korta föreläsning ska du få njuta av lite nyttig information om virulensfaktorer! **Ämne:** Mikro­biologi **Kategori:** Mikro­biologi **Längd:** 13:00 ### Gramnegativa bakterier **Ämne:** Mikro­biologi **Kategori:** Mikro­biologi **Längd:** 21:04 ### Grampositiva bakterier Viktigt att börja med det negativa, och sedan ta det positiva. Så nu är det de grampositivas tur! **Ämne:** Mikro­biologi **Kategori:** Mikro­biologi **Längd:** 13:00 ### Andra bakterier Här ska vi titta på de som finns kvar, nämligen de som inte låter sig gramfärgas. Någon måste alltid sticka ut! **Ämne:** Mikro­biologi **Kategori:** Mikro­biologi **Längd:** 5:00 ### Virus – Uppbyggnad och förökning **Ämne:** Mikro­biologi **Kategori:** Mikro­biologi **Längd:** 24:00 ### DNA-virus **Ämne:** Mikro­biologi **Kategori:** Mikro­biologi **Längd:** 14:00 ### RNA-virus **Ämne:** Mikro­biologi **Kategori:** Mikro­biologi **Längd:** 17:00 ### Svamp – Uppbyggnad och förökning **Ämne:** Mikro­biologi **Kategori:** Mikro­biologi **Längd:** 12:31 ### Svamp – De viktigaste arterna Nu ska vi titta på de viktigaste svamparterna, som det är bra att du känner till, både inför tentamen och ute i arbetslivet. **Ämne:** Mikro­biologi **Kategori:** Mikro­biologi **Längd:** 10:27 ### Parasiter **Ämne:** Mikro­biologi **Kategori:** Mikro­biologi **Längd:** 17:00 ### Parasiter – De viktigaste arterna **Ämne:** Mikro­biologi **Kategori:** Mikro­biologi **Längd:** 19:00 ### Prioner **Ämne:** Mikro­biologi **Kategori:** Mikro­biologi **Längd:** 9:00 ### Från infektionsmisstanke till behandling Här går vi igenom de olika stegen från det att vi som sjukvårdspersonal träffar en patient med en infektionsmisstanke, tills vi kan ställa diagnos och inleda en behandling baserat på vilken mikroorganism som orsakat infektionen. **Ämne:** Mikro­biologi **Kategori:** Mikro­biologi **Längd:** 51:22 ### Antibiotika och resistensutveckling Här får du en bra och väldigt kliniskt relevant genomgång över antibiotika och resistensutveckling. **Ämne:** Mikro­biologi **Kategori:** Mikro­biologi **Längd:** 39:14 ### DSM vs MVS - vi jämför de två trianglarna Här jämför vi DSM-triangeln med MVS-triangeln för att se skillnader och likheter. **Ämne:** Läkemedels­beräkning **Kategori:** Läkemedels­beräkning **Längd:** 7:18 ### Introduktion till läkemedelsberäkning I den här videon lär du känna begreppen dos, styrka och mängd och du får även bekanta dig med vår checklista. **Ämne:** Läkemedels­beräkning **Kategori:** Läkemedels­beräkning **Längd:** 21:13 ### Räknehörnan: Introduktion till läkemedelsberäkning I denna räknehörna ska vi tillsammans gå igenom tentauppgifter som handlar om dos, styrka och mängd. **Ämne:** Läkemedels­beräkning **Kategori:** Läkemedels­beräkning **Längd:** 13:17 ### Enheter och avrundning I den här föreläsningen lär du dig om olika enheter och hur vi räknar med dom. Du lär dig också hur du avrundar och vilka undantag det finns för när det kommer till avrundning **Ämne:** Läkemedels­beräkning **Kategori:** Läkemedels­beräkning **Längd:** 18:26 ### Räknehörnan: Enheter och avrundning I den här räknehörnan går vi tillsammans igenom tentauppgifter som handlar om omvandling mellan enheter och om avrundning. **Ämne:** Läkemedels­beräkning **Kategori:** Läkemedels­beräkning **Längd:** 11:30 ### Dos, styrka och mängd I den här föreläsningen ska du få lära dig ännu mer om dom grundläggande bergreppen dos, styrka och mängd och lära dig hur du kan identifiera dem. **Ämne:** Läkemedels­beräkning **Kategori:** Läkemedels­beräkning **Längd:** 24:41 ### Räknehörnan: Dos, styrka och mängd I den här räknehörnan går vi tillsammans igenom tentafrågor om dos, styrka och mängd och du lär dig bland annat hur du räknar ut procentsatser. **Ämne:** Läkemedels­beräkning **Kategori:** Läkemedels­beräkning **Längd:** 20:44 ### Kroppsvikt och tid I den här videon får du lära dig hur du beräknar kroppsvikt, tid och tidsrum. Vi kommer även att se över hur du räknar med depotplåster, vilket är en liten joker som kopplar samman räkning med tid och den vanliga dos-styrka-mängd-beräkningen! **Ämne:** Läkemedels­beräkning **Kategori:** Läkemedels­beräkning **Längd:** 21:42 ### Räknehörnan: Kroppsvikt och tid I den här räknehörnan kommer vi att gå igenom tentamensuppgifter om kroppsvikt, tid och tidsrum tillsammans. **Ämne:** Läkemedels­beräkning **Kategori:** Läkemedels­beräkning **Längd:** 15:54 ### Spädning I den här videon får du lära dig hur du räknar med spädningar och du får en överblick över de centrala termerna spädning, koncentrat och stamlösning. **Ämne:** Läkemedels­beräkning **Kategori:** Läkemedels­beräkning **Längd:** 19:29 ### Räknehörnan: Spädning I denna räknehörnan kommer vi tillsammans att gå igenom tentamensuppgifter om utspädning. **Ämne:** Läkemedels­beräkning **Kategori:** Läkemedels­beräkning **Längd:** 15:00 ### Infusion och injektion I den här föreläsningen kommer du att lära dig hur du beräknar infusioner och injektioner. Du kommer att lära dig hur du räknar med infusionsmängd, infusionshastighet och infusionstid. **Ämne:** Läkemedels­beräkning **Kategori:** Läkemedels­beräkning **Längd:** 13:37 ### Räknehörnan: Infusion och injektion I den här räknehörnan går vi igenom räkneuppgifter om infusioner och injektioner tillsammans. **Ämne:** Läkemedels­beräkning **Kategori:** Läkemedels­beräkning **Längd:** 16:57 ### Räkna med syrgas Här lär vi oss att räkna med syrgas genom Boyles lag och vår syrgastriangel. Vi lär oss också viktiga begrepp som bar och resttryck. **Ämne:** Läkemedels­beräkning **Kategori:** Läkemedels­beräkning **Längd:** 11:25 ### Räknehörnan: Räkna med syrgas I den här räknehörnan går vi igenom räkneuppgifter om syrgas tillsammans. **Ämne:** Läkemedels­beräkning **Kategori:** Läkemedels­beräkning **Längd:** 10:58 ### Räknehörnan: Praktisk läkemedelsberäkning I denna räknehörna går vi tillsammans igenom olika tentamensuppgifter som ger dig möjlighet att testa vad du har lärt dig hittills i kursen. **Ämne:** Läkemedels­beräkning **Kategori:** Läkemedels­beräkning **Längd:** 33:54 ### Aortadissektion och bukaortaaneurysm Välkommen till en spännande och livsviktig föreläsning om läskiga aortadissektioner och luriga bukaortaaneurysmer. **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Kärlsjukdomar **Längd:** 22:19 ### Ateroskleros Välkommen till en väldigt viktig föreläsning om ateroskleros, som också kallas åderförkalkning. **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Kärlsjukdomar **Längd:** 37:22 ### Vad är hypertoni? I den här föreläsningsserien går vi igenom ett av de viktigaste områdena i sjukdomslära: hypertoni. I den här föreläsningen går vi igenom grunderna och får en översikt innan vi fördjupar oss i dom kommande föreläsningarna. **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Kärlsjukdomar **Längd:** 13:16 ### Praktisk blodtrycksmätning och diagnostik i den här föreläsningen går vi igenom det du behöver kunna om blodtrycksmätning i praktiken. Vi förklarar ambulatoriska mätningar, hemblodtrycksmätning, och hemmätning. Vi tar även upp det som kallas för vitrockshypertoni. Huvudmålet med föreläsningen är den standardiserade mätmetoden för mottagningsblodtryck. **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Kärlsjukdomar **Längd:** 24:46 ### Varför uppstår hypertoni? I denna föreläsning går vi igenom de viktigaste riskfaktorerna för att utveckla högt blodtryck. **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Kärlsjukdomar **Längd:** 23:39 ### Riskbedömning och komplikationer Här pratar vi om riskbedömning av hypertonipatienter och kategoriserar i tre kategorier efter den senaste utgåvan av de europeiska riktlinjerna. **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Kärlsjukdomar **Längd:** 17:26 ### Hypertonibehandling **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Kärlsjukdomar **Längd:** 25:11 ### Ung man dör av sepsis I den första av fem videor får du lära dig varför det är så viktigt att ha god kunskap om sepsis. Vi inleder med en gripande och tragisk berättelse från verkligheten om en ung man som drabbas av sepsis och avlider. **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Infektioner **Längd:** 8:00 ### Vad är sepsis? I den här videon ska du lära dig patofysiologin vid sepsis, och vi ser hur en helt vanlig infektion plötsligt kan utvecklas till dödlig sepsis. **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Infektioner **Längd:** 19:00 ### Hur upptäcks sepsis? I den här föreläsningen lär du dig hur du upptäcker sepsis. Vi går igenom verktyget NEWS2 som hjälper dig på ett säkert och effektivt sätt att tolka de vitala mätningar du gör. **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Infektioner **Längd:** 21:00 ### Sepsisbehandling I denna föreläsning får du lära dig allt det viktigaste och mest avgörande för att rädda livet på dina sepsispatienter! **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Infektioner **Längd:** 22:00 ### Kunde den unga mannen räddats? Här går vi tillbaka till fallet från den första föreläsningen och gör en systematisk bedömning av vilka åtgärder som kunde ha gjorts annorlunda. **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Infektioner **Längd:** 14:00 ### Gastroenterit Välkommen till en föreläsning om kräkningar och diarre! **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Infektioner **Längd:** 25:34 ### Vad är ischemisk hjärtsjukdom? I den här första videon får du lära dig mer generellt om vad ischemisk hjärtsjukdom är och så kommer du också att lära dig några viktiga termer. **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Hjärt­sjukdomar **Längd:** 29:37 ### Symtom vid ischemisk hjärtsjukdom Nu ska det handla om symptom på ischemisk hjärtsjukdom **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Hjärt­sjukdomar **Längd:** 26:38 ### Stabil angina pectoris Välkommen till denna föreläsning om stabil angina pectoris, i folkmun även kallat kärlkramp. **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Hjärt­sjukdomar **Längd:** 31:18 ### Akut koronart syndrom **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Hjärt­sjukdomar **Längd:** 20:13 ### Behandling av akut koronart syndrom **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Hjärt­sjukdomar **Längd:** 34:44 ### Sammanfattning av ischemisk hjärtsjukdom **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Hjärt­sjukdomar **Längd:** 13:12 ### Case: Spindlar i medicinskåpet **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Hjärt­sjukdomar **Längd:** 16:16 ### Case: Trilemma i Lappland **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Hjärt­sjukdomar **Längd:** 10:20 ### Nördföreläsning NSTEMI vs. STEMI Här förklarar vi varför EKG visar ST-sänkning respektive ST-höjning vid de två infarktstyperna och därefter går vi igenom Troponin I, Troponin T och Troponin C. **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Hjärt­sjukdomar **Längd:** 16:05 ### Introduktion till hjärtsvikt **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Hjärt­sjukdomar **Längd:** 11:00 ### Indelning av hjärtsvikt **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Hjärt­sjukdomar **Längd:** 19:00 ### Förstå symtom och fynd vid hjärtsvikt **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Hjärt­sjukdomar **Längd:** 22:00 ### Kompletterande undersökningar och bedömning av hjärtsviktspatienter **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Hjärt­sjukdomar **Längd:** 18:15 ### Behandla hjärtsvikt **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Hjärt­sjukdomar **Längd:** 29:00 ### Uppföljning och prognos **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Hjärt­sjukdomar **Längd:** 13:00 ### Nördföreläsning Cor pulmonale I den här nördvideon lär du dig om tillståndet cor pulmonale även kallat lung-hjärtsjukdom eller pulmonell hjärtsjukdom. Detta är en högersidig hjärtsvikt orsakad av lungsjukdom. Vi tar upp viktiga kliniska observationer och du får se hur halsvenstas och ankelödem ser ut med riktiga bilder. **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Hjärt­sjukdomar **Längd:** 9:08 ### Akut buk I den här föreläsningen får du lära dig om en av de vanligaste antagningsdiagnoserna på svenska akutmottagningar **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Mage och tarm **Längd:** 50:34 ### Akut pankreatit Nu ska vi lära oss om akut bukspottkörtelinflammation, eller pankreatit som vi brukar kalla det. **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Mage och tarm **Längd:** 25:16 ### Akut appendicit **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Mage och tarm **Längd:** 35:00 ### Gastrointestinala blödningar I denna föreläsning ska vi lära oss om blödningar från mag-tarmkanalen. På fackspråk kallas det för gastrointestinala blödningar, och förkortas ofta till bara GI-blödningar. **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Mage och tarm **Längd:** 34:52 ### Ileus **Ämne:** Sjukdoms­lära **Kategori:** Mage och tarm **Längd:** 45:00